Smygstartande skolbarn på plats

För nästan 15 år sedan flyttade sexåringarna in i skolans värld. Då omdiskuterat. Men hur är det att nästan börja skolan? Möt några sexåringar som smygstartat en vecka innan skolstarten.

Tilde Cegerblad, Sofia Engwall och Edvin Fichtel har precis börjat förskoleklass på Almtunaskolan.

Tilde Cegerblad, Sofia Engwall och Edvin Fichtel har precis börjat förskoleklass på Almtunaskolan.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2009-08-20 08:00
- Om jag är nervös? Nej, jag är inte rädd. Jag känner till skolan för här gick min storasyster förut, säger Oliver Säfström.
Oliver Säfström ser fram emot läxorna och vill snabbt lära sig läsa och skriva.
Han går i förskoleklass A på Almtunaskolan i Uppsala och tycker att allt med sexårs verkar spännande och roligt.
Men varför heter det egentligen sexårs? Det borde heta nollårs, påpekar Edvin Fichtel vid samlingen.
Anna Wik, förskollärare, nickar instämmande och berättar att det som förr i tiden hette lekis numera kallas förskoleklass på skolspråk.

Än så länge har dagarna inte hunnit få en fast struktur. Det är mycket att ordna med i början. Namnlapp på lådor, penna, sudd och linjal. Hitta till "matan" och vänja sig vid att bära brickan själv. Och inte minst att lära känna varandra.
En del barn har gått på förskolan ihop. Andra är helt nya för varandra.
Några har redan hunnit gå ett par dagar för att vänja sig vid skolan, innan själva skolstarten.
Ava Urdén är en av dem. Hon hoppas på många nya kompisar och tycker att det verkar svårt med de "hemliga gränserna".
- När man har rast får man inte gå så långt. Det finns gränser. Man ska inte springa efter en boll som far i väg, för då kan man hamna på gatan.

Vad är dina intryck så här i början?
- Det är kul att gå med de som är lika gamla. Det blev lite tråkigt med dagis på slutet. De små barnen tyckte så mycket om mig och ville vara med mig hela tiden. Det var lite sådär, säger Ava Urdén.

De 22 barnen är en behändig grupp, tycker förskollärarna Anna Wik och Lena Osterman. Till sin hjälp har de Agnes Back, resurs i klassen.
- Barnen kan redan väldigt mycket när de kommer till skolan. Men det är klart, det är mycket mer att hålla ordning på som gympapåse, medhavd frukt och skolväska. En stor skillnad är rutinerna i matsalen. I början vinglar barnen omkring med sin bricka och på hösten får lärarna torka golv i tid och otid, men det hör till, säger Anna Wik.

Förskollärarna förbereder sexårsbarnen för att lära sig läsa och skriva. Det är mycket "lek och lär", med betoning på lek.
Kunskapsmässigt är nivån ojämn. En del kan till och med läsa textremsan på tv:n.
- Vi brukar kolla av i början hur mycket barnen kan. Det har ingen betydelse om man kan lite eller mycket. Vi anpassar inlärningen och har en individuell utvecklingsplan för varje elev så att alla kan jobba i sin egen takt, säger Anna Wik.
Myror i benen, som sexåringar brukar ha. Hur tacklar ni det?
- Vi är flexibla under arbetspassen. Märker vi att barnen inte kan sitta still gör vi något annat, går ut en stund eller låter dem leka, säger Lena Osterman.

Sexåringen Linus Åslund har tagit på sig gympadojorna, för det har blivit dags för rast. Skorna är nya, liksom byxa och tröja.
- För jag har börjat skolan. Då ska man ha nytt. Och det är roligt att gå i skolan, för då får man lära sig saker.
Aron Klibbe Minotta tycker också att det är skönt att lämna dagistiden bakom sig. Men lite jobbigt är det att plötsligt behöva passa tider.
- Klockan sju måste jag gå upp. Det är för tidigt, säger han.

Lena Osterman, som minns hur det var att flytta sexårsverksamheten från förskola till skola i mitten av 1990-talet, tycker så här i efterhand att övergången fungerat smidigt och bra. När reformen infördes oroades en del föräldrar och tyckte att barnen var för små och omogna för att ta klivet till skolan.
Anna Wik berättar att det fanns en oro bland personalen för hur det skulle bli när förskolans pedagogik fördes in i skolans värld.
- Så här i efterhand tycker jag att barnen gynnats. Men vi förskollärare blir fortfarande bortglömda av de andra på skolan, till exempel när vi ska köpa in material.
Innan vi lämnar klassen, berättar Anna Wik och Lena Osterman om vad som är speciellt med att jobba i en förskoleklass. De enas om kunskapsglädjen. Alla vill skriva och räkna. Det är glada barn de har att göra med. Och alla vill ha mycket läxor. Än så länge.
Skolstart i andra länder:

Fem år: Storbritannien, Malta, Nederländerna,

Sex år: Angola, Argentina, Australien, Belgien, Cypern, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Iran, Japan, Island, Italien, Litauen, Luxemburg, Norge, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, USA, Jemen.

Sju år: Bulgarien, Colombia, Estland, Danmark, Filippinerna, Finland, Hongkong, Kina, Lettland, Polen, Rumänien, Sverige.

Fotnot: I utvecklingsländer börjar ett fåtal barn vid den fastställda åldern för skolstart. I exempelvis Angola börjar endast två av tio barn vid sex års ålder. Endast ett fåtal fullföljer grundskolan.

Källa: Landguiden.se
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om