Det framgår av en stor studie bland personal vid Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett, vårdcentraler och privata vårdmottagningar i Uppsala län.
– Glädjande nog var andelen med antikroppar i vår studie relativt låg, särskilt i ljuset av vad som rapporterades från vårdpersonal i Kina och Italien i början av pandemin. Men även här ser vi tecken på att personal smittats i vårdmiljöer, säger infektionsläkaren och forskaren Gabriel Westman vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Från slutet av maj till slutet av juni lämnade 8679 anställda inom hälso- och sjukvården i Uppsala län blodprover för laboratorietestning av antikroppar mot sars-cov-2. Prover från 577 personer, dvs 6,6 procent av de testade, innehöll sådana antikroppar som ett slags kvitto på att de haft covid-19.
Hos personal som arbetade inom slutenvården var andelen med antikroppar nära 60 procent högre än bland personal inom öppenvården.
– Även om vi inte kan veta var de enskilda personerna smittades talar denna skillnad för att risken att smittas av sars-cov-2 i jobbet är betydligt förhöjd för personal inom slutenvården där ju patientkontakten är närmare och mer långvarig än inom öppenvården, säger Gabriel Westman.
Andelen med antikroppar var dock inte högre bland personal på vårdenheter specialiserade på patienter med covid-19 än bland annan personal.
– Att vi inte kan se någon förhöjd smittorisk för personal som vårdat patienter med konstaterad covid-19 får ses som ett gott betyg för smittskyddet där. Samtidigt pekar det på att en del patienter på andra avdelningar kan ha haft oupptäckt covid-19 och varit smittsamma, säger Gabriel Westman.
Den nya studien har inte haft uppgifter om i vilken mån vårdpersonal med antikroppar tidigare blivit pcr-testade positivt för sars-cov-2 eller varit sjukskrivna på grund av symtom på covid-19. Kan en del av smittspridningen till personal inom vården ha skett mellan personer i personalen och inte från patienter som den vårdat?
– De som har antikroppar kan även ha smittats på fritiden eller av kollegor, men att typen av patientarbete är en tydlig riskfaktor talar för att en betydande del av smittoöverföringen skett från patienter till personal, säger Gabriel Westman.
Kan vården ha någon nytta av resultaten av studien?
– Ja, den understryker vikten av att ha goda hygienrutiner i alla vårdmiljöer, särskilt där fysisk kontakt med patienter är mer omfattande. Det är inte alltid lätt att enbart utifrån symtomen identifiera vilka som kan ha covid-19. Om resurserna medger bör vi vid hög samhällsspridning överväga att pcr-testa alla patienter som läggs in på sjukhus för sars-cov-2, säger Gabriel Westman.
Andelen blodprover med antikroppar var något högre i slutet av testperioden och högre hos unga deltagare.
– Det visar att det förekom fortsatt smittspridning här i länet under början av sommaren, om än på en ganska låg nivå. I Uppsala verkar vi vara långt ifrån flockimmunitet, säger Gabriel Westman.
Studien publiceras i medicintidskriften Upsala Journal of Medical Sciences.
– Även om det under de senaste månaderna förekommit rapporter om resultat från svenska antikroppstester på vårdpersonal är detta mig veterligen första gången en sådan studie publiceras i en vetenskaplig tidskrift efter sedvanlig granskning, så kallad peer review, säger Gabriel Westman.