Smittspridning i vildsvinens spår

Vildsvin kan ställa till det för ekogrisuppfödarna genom att ta sig in i hägnen. Dels finns faran för fribetäckning, men också risk för smittospridning.

Uppsala2006-04-16 00:00
Stig Eriksson som driver Glad Gris i Spånga norr om Enköping, har inte haft några besök av vildsvin i hagarna hos sina ekologiska grisar:
— Det är så öppet här att risken inte är så stor att de ska komma hit. De trivs ju bäst där det är buskigt och tätbevuxet. Men en liten flock sprang förbi vid granngården för några veckor sedan. Det största bekymret om de kommer blir, i varje fall till en början, att de säkert skulle dra sönder hägnen. Sjukdomar och fribetäckningar är självklart också risker, säger Stig Eriksson.

Koll på problemen
Börje Waldebring, LRF, har koll på vildsvinsproblem över hela Sverige. Han har hört talas om fribetäckningar, att vildsvinsgaltar tar sig in till tamsuggor och betäcker dem, från flera håll.
— Men det är kanske inte det största problemet med vildsvin, säger han.
- Rimligen ger det färre ungar och därmed lägre ekonomisk avkastning för uppfödaren. Men värre i så fall är att vildsvin ska vara skygga och inte komma nära människor. Kommer de ändå har de inte ett vilt beteende och kan ställa till stora problem.
Den största smittofaran med vildsvinen är att svinpest kommer in i flockarna. I svinstall med smitta slaktar man ut djuren och desinficerar stallet, men finns smittan kvar bland vilda djur som dessutom kan röra sig nära gårdar och i fält blir den mycket svårbekämpad.
Att vildsvin, som andra svin, är allätare, gör också att det finns risk för att trikiner finns i köttet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om