Småspararna avgör Q-Meds öde

Som UNT berättat kom budet från bolaget Ivytan förra måndagen, och ligger på 39 kronor per aktie. Aktieägarna ska svara senast 2 december. Bakom Ivytan finns Q-Meds huvudägare Bengt Ågerup och riskkapitalbolaget EQT. Bengt Ågerup är alltså både säljare och köpare i den tänkta affären.

I dagsläget finns bara ett tydligt ja, från 47,5 procent av ägarna (Ågerup) och ett tydligt nej, från 0,06 procent av aktiekapitalet (Spiltan fonder). Övriga avvaktar. För att kunna genomföra affären med tvångsinlösen av nejsägarna krävs att 90 procent säger ja.
Aktiespararna företräder minoriteten i bolaget, småspararna, och ska bevaka deras intressen. De har försatts i en knepig situation, menar man, då storägaren Ågerup kan säga nej till andra budgivare samtidigt som han åtagit sig att inte förhandla med andra.
- Han har gjort en överenskommelse med EQT om att inte förhandla med andra. Samtidigt får han svårt att säga nej till ett väsentligt högre bud, säger Peter Challis, intressebevakningen på Aktiespararna.
Han säger att man nu i vanlig ordning analyserar budet och ska komma med en rekommendation till småägarna. Men det är ingen brådska, han tycker att alla aktieägare ska det lugnt. Storägarna väntar in i det sista, ofta till sista dagen, säger han.

Huvudinvändningen mot budet på Q-Med är tidpunkten. Att ett bolag värderat till tolv miljarder på börsen nu kan säljas för knappa fyra miljarder. 39 kronor per aktie kan kännas bra när den under året varit nere i 22 kronor och detta vet budgivarna.
- Man glömmer snabbt de högre talen och vänjer sig vid lägre. Psykologiskt känns då 39 kronor som ett bra bud man kanske borde ta, säger Peter Challis.

Spiltan sade nej samma dag som budet kom, förra måndagen. Bolaget har varit ägare i Q-Med ända sedan före börsintroduktionen 1999 och vd Per H Börjesson anser att det nu är sämsta möjliga tidpunkt att sälja. Han ifrågasätter också Bengt Ågerups motiv till utköpet.
- Han ville ju inte sälja när aktien stod i 120-130 kronor. Man kan ju fråga sig vad det finns i bolagets potential nu som vi inte känner till? Kommer det nya patent snart som höjer värdet avsevärt? undrar han.
Spiltan har inte bara sagt nej för egen del (drygt 61 000 aktier) utan lovat att aktivt verka för ett nej till budet. Trots att man är en ganska liten aktör har strategin haft framgång vid tidigare utköp från börsen.
- Vi skriver brev till ägare och försöker väcka opinion. I ett liknande fall, Hoist Technology, höjdes budet med 20 procent. I fastighetsbolaget Realia blev vi tvångsinlösta men processen tog tre år, säger Per H Börjesson.
Trots att Spiltan är ensamt om ett tydligt nej till budet, tycker han att man fått sällskap av ett antal aktörer som uttalat att budet är för lågt.

Q-Meds styrelse har anlitat rådgivare för att maximera värdet på bolaget. Huvudägaren säger ja och småägarna tvekar. Bland de stora institutionerna och fonderna är det tyst.
- Det är locket på tills vi bestämt oss, säger exempelvis Peter Lindell, ägaransvarig på AMF Pension.
Peter Challis, Aktiespararna, tror dock att de stora lutar åt ett visst håll.
- Det vanliga när man lägger ett sådant här bud är att man har sonderat med större ägarna först, säger han.
I så fall skulle småspararna, med tolv procent av innehavet, bli tungan på vågen. Snart vet vi, men knappast före 2 december.

Småspararna avgör Q-Meds öde

Det är högst osäkert om försöket att köpa ut Q-Med från börsen kommer att lyckas. Det gäller att övertyga småspararna, som äger tolv procent av aktierna, och de får av Aktiespararna rådet att ligga lågt.