Smarta fönster en framgångssaga
Vi lägger ned många miljarder på att skydda oss från solen, på att kyla ned byggnader och bilar. En Uppsalauppfinning kan ändra på det. ChromoGenics Sweden AB tar i april första steget mot en storproduktion av smarta fönster.
Men när solen blir för stark och det blir för varmt på insidan får vi problem. Marknaden för persienner och markiser är stor även på våra breddgrader. Luftkonditionering är nästan ett måste i bilar och offentliga byggnader och på stark frammarsch i hemmen.
Det var i energikrisens spår på 1980-talet som forskaren Claes-Göran Granqvist, då på Chalmers i Göteborg, började fundera kring fönster.
— Idén var att det borde gå att styra genomskinligheten. Det finns så många aspekter som gör att det vore bättre. Förutom energikostnaden kan man nämna säkerheten i arbetsfordon och att produktiviteten sjunker när värmen stiger, säger han.
Svaret heter elektrokromteknik. Med hjälp av ett batteri och ämnen i olika skikt kan fönstrets genomsläpplighet styras på elektrisk väg, se grafik. Tekniken kan byggas in i fönster eller sättas på befintliga fönster som en tunn plastfilm.
Han tog med sig sin forskning när han 1993 fick en professur på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Idén fortsatte att utvecklas under 1990-talet men den tändande gnistan, som gjorde den kommersiellt intressant och att ChromoGenics AB kunde bildas, stod en student för.
— Vi hade mest tänkt på byggnader under vår forskning, inte att man kunde gå vägen via rena konsumentprodukter, säger Claes-Göran Granqvist.
När Greger Gustavsson hösten 2001 skulle göra sitt examensarbete i materialvetenskap ville han undersöka om tekniken kunde användas på visir till motorcykelhjälmar.
— Jag visste inte så mycket då. Jag började med att ringa till en mc-butik och fråga om det fanns hjälmar som reglerade ljusinsläppet. Det hade man inte.
Tekniken fungerade på visiren, liksom på skidglasögon. Sedan har det rullat på i drygt tre år för företaget. Stöd, både med kunskap och pengar, har hittills funnits lokalt i Uppsala.
— Utan Uppsala Universitets Utveckling AB och Teknikbrostiftelsen, sedermera Innovationsbron, hade det inte blivit någonting, konstaterar Claes-Göran Granqvist.
— Innovationssystemet har fungerat mycket bra i den tidiga fasen. UIC:s (Uppsala Innovation Centre) inkubator har bidragit med stöd inriktat på att skapa kommersiella produkter, säger Bengt Åkerström, som 2005 tillträdde som vd.
ChromoGenics hade sin affärsplan klar i fjol våras och har med sitt tydliga koncept hela tiden lyckats få gehör hos investerare. Bland annat utsågs bolaget till finalist i European Tech Tour och fick presentera sin idé för ett spektrum av internationellt starka finansiärer.
Det yttersta beviset på att man lyckats kom härom veckan när den amerikanska kemijätten DuPont, genom sitt holdingbolag DuPont Ventures, gick in i bolaget, liksom även Volvo Technology Transfer. Med detta i ryggen flyttar ChromoGenics 1 april från Ångström till en ny industrilokal i Boländerna.
— Vårt mål för 2006 är att komma i gång med en pilotanläggning och inleda leveranser till vår första kund, säger Bengt Åkerström.
Han spår att företaget vid nästa årsskifte kommer att ha omkring tio anställda, i första hand ingenjörer med inriktning på olika applikationer.
Eftersom den potentiella marknaden är gigantisk kommer en möjlig framtida storproduktion att även omfatta produktionslicenser till samarbetspartners. I dag innehar de sex grundarna, tillsammans med övriga privata och institutionella ägare, aktiemajoriteten i bolaget.
Men i ett kortare perspektiv lär Uppsala fortsätta att vara basen för ChromoGenics.
— Det handlar om en uppfinning från Uppsala. Det är mycket utveckling som återstår och då är det viktigt att finnas nära det forskningscentrum som finns här, säger Bengt Åkerström.
Men, är det inte konstigt att en uppfinning som smarta fönster tillkommit så långt upp på norra halvklotet?
— Jag tycker inte det. Solen står ofta lågt här och vi har en stor medvetenhet om solens negativa effekter, säger Claes-Göran Granqvist.
Så jobbar vi med nyheter