Det framgår av en enkät- och journalstudie bland drygt 1 400 småbarnsmammor och deras 18 månader gamla barn i bland annat Uppsala län. Drygt 800 av mammorna hade redan tidigare fött ett eller flera barn.
– Våra resultat talar för att barnhälsovården måste utveckla särskild kompetens och metoder för att bättre kunna stödja även mammor med flera barn, säger sociologen docent Dagmar Lagerberg som gjort studien tillsammans med sjuksköterskan och medicine doktorn Margaretha Magnusson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, och barnhälsovården i Uppsala län.
Nära 600 av kvinnorna i studien var förstagångsmammor, övriga drygt 800 hade redan tidigare fött ett eller flera barn.
Av tradition prioriterar barnhälsovården förstagångsmammor, som anses behöva mer stöd och hjälp än de mer erfarna flerbarnsmammorna. Därför var det väntat, som journaluppgifterna visade, att enbarnsmammorna hade betydligt mer kontakter med barnavårdscentralen, till exempel i form av hembesök av sjuksköterskan och deltagande i föräldragrupper, än vad flerbarnsmammorna hade.
– Men det var förvånande att flerbarnsmammorna betydligt oftare än enbarnsmammorna rapporterade problem i föräldraskapet. Mest överraskande var nog att de, trots erfarenheten av tidigare barn, kände sig mindre kompetenta att ta hand om sitt småbarn, säger Dagmar Lagerberg.
I den omfattande enkät som alla deltagarna i studien besvarade rapporterade flerbarnsmammorna också betydligt oftare än enbarnsmammorna bristande socialt stöd från omgivningen, i synnerhet när det gällde praktiska frågor som att få hjälp med barnpassning av far- och morföräldrar.
– Däremot var missnöje med otillräckligt stöd från pappan inte vanligare bland flerbarnsmammor än bland enbarnsmammor, säger Dagmar Lagerberg.
Några frågor i enkäten handlade också om hur barnet mer direkt påverkades i enbarns- respektive flerbarnsfamiljerna. En slående skillnad var att nära tre fjärdedelar av enbarnsmammorna, men bara drygt hälften av flerbarnsmammorna, rapporterade att de eller någon annan i familjen ofta brukade sitta ner och läsa något för barnet.
– Det är nog en viktig förklaring till att enbarnsmammornas barn vid 18 månaders ålder hade betydligt större ordförråd än vad flerbarnsmammornas lika gamla småbarn hade. Även flera andra studier visar att det första barnet får mest språklig stimulans, säger Dagmar Lagerberg.
Vad mer konkret kan göras för att underlätta livet för flerbarnsfamiljer?
– En åtgärd kunde vara att barnavårdscentralerna mer aktivt arbetade med föräldragrupper speciellt avsedda för mammor och pappor i flerbarnsfamiljer. Dessutom borde fler tillvarata möjligheten till 30 dagars gemensam föräldraledighet, då de kan koncentrera sig på att ta hand om ett barn i taget, säger Dagmar Lagerberg.
Hela studien finns publicerad i juninumret av facktidskriften Scandinavian Journal of Public Health.