Små samfund kämpar för sin överlevnad

I en lägenhet i Gottsunda finns armenisk-apostoliska kyrkan i Uppsala. En före detta tvättstuga i Flogsta hyser under namnet Den åttonde imamens moské stans shiamuslimer. Uppsalas religiösa karta visar upp en variationsrik blandning av kyrkor och samfund av olika ålder och ursprung.

Uppsala2006-03-06 00:00
Den religiösa väckelsen på 1800-talet sätter fortfarande spår i Uppsalas stadsbild, med traditionella, krympande frikyrkor som Frälsningsarmén, Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Pingstkyrkan. Men här finns också den mer okända Adventkyrkan i Luthagen. De femtio sjundedagsadventisterna samlas på lördagarna — inte söndagarna — till gudstjänst på Svanbergsgatan. Advent betyder ankomst, och det är Jesu ankomst församlingen väntar på.
— För oss är det advent varje dag, säger föreståndare Roland Sjölander.

Missionerande samfund
I Uppsala finns också tre internationellt växande och starkt missionerande samfund med rötter i USA: Jesu Kristi Kyrka Av Sista dagars heliga (före detta mormonkyrkan), Jehovas vittnen och Livets ord/trosrörelsen.
Förutom den amerikanska bakgrunden har de flera gemensamma drag. De har en traditionell familjesyn, är apokalyptiska (apokalyps = uppenbarelse), och betonar alla att Jesus kommer snart. Denna tro är bakgrunden till deras intensiva mission, som bygger på att söka upp människor i deras hem. Strategin har visat sig effektiv, speciellt bland invandrare.
Men som religionssociolog Jonas Bromander påpekar i artikeln intill finns det flera, inte enbart andliga, skäl skäl till att männi­skor med invandrarbakgrund söker sig till religionen.
Att bli till exempel ett Jehovas vittne eller gå med i Livets ord innebär inte bara frälsning. Det är också ett sätt att bli svensk, att få ett socialt värde och bli en naturlig del i ett sammanhang.

Invandrarkyrkor expanderar
Invandrarkyrkorna i Uppsala expanderar också starkt. Äldst i stan är S:t Lars katolska församling. Mässor hålls på olika språk, bland annat spanska och kroatiska, berättar syster Inger.
— Sydamerikanerna är i majoritet i församlingen, men polackerna är den mest kyrksamma gruppen, säger hon.
Armenisk-apostoliska kyrkan är en av de äldsta i världen, i Uppsala finns den i form av en "brev­lådekyrka" på Oscar Arpis väg i Gottsunda.
Fader Zarkis, som representerar kyrkan, uppskattar att det finns omkring 900 församlingsmedlemmar i Uppsala. Därmed är den större än de flesta frikyrkor i stan.
— Jag skulle tro att nittio procent är kristna iranier. De övriga är armenier, men vi har också några familjer från Syrien och Libanon i församlingen. att nittio procent av de runt 900 församlingsmedlemmarna är iranier. Resten är från Armenien. I församlingen finns också familjer från Syrien och Libanon.

En av världens äldsta
Många av Uppsalas somalier och etiopier bekänner sig till den koptiska kyrkan, också den en av världens äldsta. I stan finns även grupper av serbisk-ortodoxa och rysk-ortodoxa troende, liksom kväkare och laestadianer. Laestadianerna samlas en gång i månaden till gudstjänst i Domkyrkan.
Bekännare av grekisk-ortodoxa kyrkan utövar sin tro i det gamla gravkapellet på Uppsala gamla kyrkogård.
Att kapellet numera är en kyrka och går under namnet Gudsföderskans avsomnande (döpt efter dagen för jungfru Marie himmelsfärd 15 augusti) är kanske den bästa illustrationen till föränd­ringarna och mångfalden i Upp­salas religiösa geografi.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om