Videon är inte längre tillgänglig
När skolorna återgår till att styras av kommunen befarar de mer toppstyrning och mindre pengar till verksamheten. Förhoppningarna på projektet med självstyrande skolor inom kommunen var stora när det drog i gång för 3,5 år sedan. Trots att intresset var svalt och bara fem skolor anslöt sig, ger de rektorer som UNT talat med en positiv bild av satsningen.
Men nu går alltså försöket i graven, som ett led i kommunens pågående reform av skolan. Mycket beklagligt, anser Heléne Lagerquist, rektor på Katedralskolan.
– Självstyret har haft väldigt positiva effekter för oss. Ekonomiskt har vi fått mer resurser när pengar omfördelats från den centrala förvaltningen direkt till skolan, beslutsvägarna har blivit enklare och vi har kunnat stärka vårt varumärke. Så många sökande som vi har till höstterminen i år har vi aldrig haft förut, säger hon.
När den kommunala skolans organisation stöps om läggs samtidigt nämnden för självstyrande kommunala skolor (NSS) ned och de inblandade skolorna inlemmas i stället i förvaltningen Vård och bildning. I nämnden har rektorerna deltagit på mötena, något som varit mycket uppskattat, enligt Anette Bladsjö, förskolechef på Solskenets förskola i Gränby. Förskolan omvandlas nu till en enskild skola eftersom de inte kan tänka sig att gå tillbaka in i en ”ganska hård styrning” inom kommunen, säger hon.
– Det har fungerat väldigt bra, vi har haft en nära kommunikation med politikerna och de har fått en ökad insyn i skolan. Det är synd att man satsar på ett sådant här projekt och sedan lägger ner det, det känns lite snopet måste jag säga.
Ehsan Nasari (C), ordförande i NSS sedan i höstas, är kritisk till att försöket inte får mer tid.
– Vi har kunnat effektivisera verksamheten och rektorerna har varit väldigt positivt inställda till att de haft ett stort eget ansvar för förvaltningen. Försöket borde ha fått en ärlig chans och förlängts mandatperioden ut, det är alldeles för tidigt att utvärdera det redan, säger han.
I augusti ska det fortsatta reformarbetet av skolans organisation presenteras för kommunstyrelsen. Enligt det beslut som klubbades i höstas ska alla skolor få ökat självstyre, men baserat på en ny modell där framför allt den administrativa bördan för skolorna minskas. Målet är enligt kommunens utredare mer tid i klassrummen för rektorerna och ”kraftigt förbättrade skolresultat” inom två år.
Heléne Lagerquist är tveksam till om löftena om mer självstyre för alla skolor verkligen kommer att infrias.
– Jag skulle verkligen välkomna det men hittills har jag inte sett några tydliga tendenser till det, snarare tvärtom, säger hon.
Kommunalrådet Mohamad Hassan (FP), med skolan som specialområde, anser också att försöket med självstyrande skolor i grunden varit lyckat.
UNT: Men varför blir det då ingen fortsättning, när skolledningarna själva är nöjda?
.– Det har funnits några avgörande svagheter. Kortsiktigt har projektet inneburit ekonomiska vinster, ja. Men skolorna kommer i längden få svårt att bära sina egna underskott om de är själva, det är en sårbarhet med systemet. Ekonomin och lokalskötseln är frågor som bygger på långsiktig planering och måste styras på en högre nivå., säger Mohamad Hassan.
Hade fler skolor anslutit sig till projektet hade kanske också beslutet om framtiden blivit ett annat, medger Mohamad Hassan. Men oron för en hårdare styrning inom kommunen menar han är obefogad.
– Det bygger på en missuppfattning. Tittar man på friskolorna så är de ännu mer kontrollerade av sin styrelse eller bolag. Men jag måste säga att en styrka i projektet var det nära samröret mellan politiker och skolledningen. Det försvinner nu och i dag har vi ingen modell som ersätter det.