Prognoserna har byggt på hur många blommor, kart och bär som funnits på omkring 3000 undersökningsytor som ingått i Riksskogstaxeringen, värden som sedan jämförts med hur många blommor och kart som blivit mogna bär på 300 permanenta provytor utlagda vid SLU:s skogliga försöksparker runt om i Sverige.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ansvarar för såväl Riksskogstaxeringen som för Enheten för skoglig fältforskning dit försöksparkerna hör. Antalet undersökningsytor inom Riksskogstaxeringen där bärriset har inventerats är jämntutspridda i landet, men har i år minskats till omkring 1 000. Försöksparkernas provytor har varit fördelade över landet, men kommer nu att avvecklas.
– Försöksparkernas provytor kunde anläggas 2006 efter att klimatpropositionen verkställts och vi fick utökade anslag till fortlöpande miljöanalyser. Den satsningen avslutades för några år sedan men vi har kunnat behålla provytorna och fortsätta göra prognoser eftersom vi fått medel till miljöanalysen från bland annat EU:s landsbygdsprogram. Nu dras de medlen in, säger Ola Langvall vid Enheten för skoglig fältforskning.
Han beklagar att blåbärsprognoserna inte längre kommer att kunna göras, inte minst för att de bidragit till att göra SLU känt hos en större allmänhet.
– Men för att kunna använda bärinventeringarna för att se eventuella effekter av klimatförändringar skulle vi behöva mätserier på kanske 25-30 år. Det skulle kunna bli färre blåbär om det blir vanligare med snöfattiga vintrar. Ris som sticker upp ovanför snötäcket fryser och dör av, och det blir inte så många bä om buskarna minskar i storlek, säger Ola Langvall.