SLU utreder utsläpp av växthusgaser
Reglerna för hur våra skogars och markers utsläpp och upptag av växthusgaser ska redovisas har stor betydelse för Sveriges totala utsläppsresultat.
Foto:
Skogen och marken tar upp mycket av den koldioxid som finns i atmosfären. Men när skogen avverkas släpps också en hel del ut. Sveriges lantbruksuniversitet,SLU, utreder den svenska markens och skogens upptag och utsläpp av växthusgaser 20 år tillbaka i tiden och gör scenarier 20 år framåt. Resultaten används i de hårda förhandlingar som pågår mellan EU:s länder inför FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i december. Då ska världens länder enas om nya åtaganden för att minska utsläppen och hejda den globala uppvärmningen.
- Det här är heta frågor. Hur ska upptag och utsläpp från skog och mark räknas med i de övergripande åtagandena, och ska de alls räknas med? Länderna positionerar sig utifrån sina förutsättningar, med stora eller små skogar, stora eller små övriga utsläpp, säger Mattias Lundblad, projektledare på Institutionen för mark och miljö vid SLU i Uppsala.
I Sveriges nationella klimatmål räknas i dag inte skog och mark med. I det internationella Kyotoavtalet är det frivilligt att räkna med skogen, men då bara till en liten bestämd del. Skälen är bland annat de osäkerheter som finns i mätningarna, samt att plötsliga katastrofer, som till exempel stormen Gudrun, får stor betydelse.
Sverige vill att skogen ska räknas med i de nya åtagandena. Ett argument för det är att det måste markeras att skogen har stor betydelse för klimatet. På global nivå handlar skogsfrågan framför allt om att få till mekanismer som som kan minska skövlingen av regnskogarna, som sällan återplanteras.
Men att räkna på utsläpp och upptag från skog och mark är svårt, och räknesätten många. Här talar man om bokföring av utsläpp.
- Reglerna för bokföringen är kanske det allra intressantaste. Exempelvis skulle det förbättra systemet om vi räknade med de produkter man gör av skogen, som trä eller biobränsle som kan ersätta cement eller olja och som ökar utsläppen. Det gäller att skapa incitament för att göra det som är bra för klimatet, säger Mattias Lundblad.
I sin första delrapport till regeringen visar Mattias Lundblad och hans kolleger att vilka bokföringsregler som ska gälla för skogen har avgörande betydelse för redovisningen av summan av de totala svenska utsläppen.
- Olika beräkningsregler ger helt olika resultat. Med några metoder tvingas vi redovisa utsläpp från skogen under åren 2002 till 2006, med andra kan vi i stället redovisa ett stort upptag från skogen under samma år, säger Mattias Lundblad.
Ska Sverige minska sina totala utsläpp med 20 procent, har bokföringsreglerna för skogen alltså stor betydelse för hur stora förändringar som behövs göras för att det målet ska nås.
Sverige tillhör den grupp länder, bland annat Finland, de baltiska staterna, och Nya Zeeland som har mycket skog, men relativt små utsläpp från andra sektorer. För de här länderna har skogen stor betydelse för den totala nationella utsläppsbilden. Ett bokföringssystem som inte är flexibelt och inte tar hänsyn till osäkerheter och risker förknippade med skogens så kallade kolflöden skulle kunna slå hårt mot dem.
- Kan man inte enas om tillräckligt flexibla lösningar kommer det att bli frivilligt att räkna med skogen igen, och det vore inte bra för klimatet i det långa perspektivet, säger Hans Nilsagård i den svenska förhandlingsdelegationen.
Så jobbar vi med nyheter