SLU stäms för könskvotering

Veterinärutbildningen finns bara vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och är en av Sveriges mest sökta utbildningar. Eftersom omkring 85 % av de sökande är kvinnor, har universitetet försökt jämna ut könsfördelningen genom att använda en så kallad viktad lottning. Det innebär att män med samma meriter som kvinnor har fått förtur till de åtråvärda platserna.

Olivia Rozum är en av de bortkvoterade och stämmer nu SLU för diskriminering. Under fredagen lämnade hon in en stämningsansökan till Uppsala tingsrätt där hon i en så kallad grupptalan företräder 47 kvinnor som valts bort i lottningen. De begär skadestånd på sammanlagt omkring 4,7 miljoner kronor.
- För mig handlar det inte så mycket om pengarna, jag blev väldigt ledsen när jag inte kom in men har lagt det hela bakom mig nu. Om man ser till antalet år man tagit studielån för förberedande studier utan att någonsin ha haft en chans att komma in kan man ändå tycka att något blivit fel. Vi hoppas att man tar upp en diskussion om jämställdhet och om vilka medel man får använda sig av för att jämna ut könsfördelning, säger Olivia Rozum.

Samtliga kvinnor som begärt skadestånd tillhör den grupp som söker in på betyg från folkhögskola, den så kallade folkhögskolekvoten. Under 2006 och 2007 antogs enbart män ur gruppen. Olivia Rozum är framför allt kritisk till att de sökande inte blivit informerade om kvoteringen.

Att särbehandla ena könet strider, enligt den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa, mot såväl likabehandlingslagen som EU:s regler mot diskriminering.
- Det här är ett viktigt principfall om likabehandling. Systemet är oerhört orättvist. SLU ordnade ett lotteri där männen hade en 40 gånger större chans att vinna än kvinnor, säger Clarence Crafoord, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Olivia Rozums grupptalan.

Också Jämställdhetsombudsmannen har tidigare kritiserat SLU för olaglig särbehandling. Men Lisa Sennerby Forsse, rektor vid SLU, anser inte att universitetet gjort något felaktigt.
- Enligt den information jag har strider vårt system inte mot Högskoleförordningen då vår positiva särbehandling endast används vid lika meriter. Den otroligt sneda fördelningen mellan könen på utbildningen är ett stort bekymmer och vi är övertygade om att studenterna själva och arbetsmarknaden vinner på att ha en bättre könsbalans än vi har i dag, säger hon och efterlyser ett klargörande över om universiteten överhuvudtaget får påverka sned könsfördelning i utbildningarna.

Från och med i år använder universitetet en annan modell för antagning, kallad vårdprovet. Enligt SLU går det ut på att de sökande genomgår tester och intervjuer som ska visa på fallenhet och hur väl den sökande passar för yrket. Om modellen fungerar kan den också komma att användas vid antagning till läkarutbildningar.
- Med vårdprovet får man en chans att visa vem man är. Det blir ganska dyrt för universitetet men å andra sidan är det troligtvis ett bättre sätt att göra urval. Ren lottning upplevs som orättvist, säger Lisa Sennerby Forsse.

Men Olivia Rozum, som även fått testa vårdprovet, är kritisk också till den modellen.
- Testet jag fick göra fungerade som ett högskoleprov med allmänna samhällsfrågor. Jag tyckte inte att provet speglade huruvida man klarar veterinärstudier eller ej, säger hon, som nu lagt ned sina veterinärdrömmar och i stället påbörjat en tandläkarutbildning.

SLU stäms för könskvotering

Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala krävs på miljonskadestånd av 47 kvinnor som inte kommit in på veterinärutbildningen eftersom män har gynnats i antagningen.