SLU-rektorn om klimathotet
- Läget är väldigt allvarligt. Vi har inte mycket tid på oss för att sätta in de omfattande åtgärder som krävs för hålla temperaturökningen nere. Det säger Lisa Sennerby Forsse, rektor på lantbruksuniversitetet och ordförande i regeringens vetenskapliga råd i klimatfrågan.
- Det är en väldigt ambitiös målsättning. Men Sverige har goda förutsättningar att bli ett föregångsland och vi kan besluta oss för att öka ambitionerna ytterligare, men det är ett politiskt beslut, säger Lisa Sennerby Forsse.
I dag är det internationellt politiskt vedertaget att en temperaturökning på två grader är en rimlig utgångspunkt när åtgärder ska diskuteras.
- En ökning på bara en grad är inte genomförbar, vi har redan en höjning med 0,7 grad de senaste 150 åren, säger Lisa Sennerby Forsse.
Naturskyddsföreningen är starkt kritisk mot rådets rapport. Den är alltför defensiv och har inte en vetenskaplig grund, menar föreningen.
- De har uppenbarligen inte läst rapporten, säger Lisa Sennerby Forsse.
För att klara tvågradersmålet räknar rådet med att inget utsläpp av växthusgaser ska ske år 2100. Rådet har använt sex olika modeller för fördelning av utsläpp för att komma fram till rekommendationer för Sverige och EU år 2020, om nollvisionen ska vara nådd globalt år 2100.
- Och vi har fått samma utfall med alla sex modeller, 20-25 procent för Sveriges del och 30-40 för EU:s. Vi har redan kommit en bit i Sverige.
Till 2100 är det bara en mansålder. Är det verkligen realistiskt med en nollvision på så kort tid?
- Man får tänka sig visst utsläpp, men att vi kan fånga upp det vi släpper ut, exempelvis genom koldioxidinfångning och lagring, säger Lisa Sennerby Forsse.
Förändringar som måste till är framförallt effektivare energianvändning, övergång till förnybara bränslen och utveckling av ny teknik, menar Lisa Sennerby Forsse.
- Och i vardagen måste vi bli mycket mer medvetna och köpa miljöbil, cykla, ändra konsumtionsvanor, med mera.
Rådets rapport är en sammanställning av dagens kunskaper. Glädjande är att forskningen i dag kan peka ut åtgärder. Men det finns kunskapsluckor, särskilt när det gäller betydelsen av de partiklar av växthusgaser vi släpper ut som faktiskt har en kylande verkan. Utan de utsläppen skulle temperaturen stigit än mer, kanske upp till 0,5 grad mer.
- Det är en fundamental motsats, vi vill ju minska växthusgaserna, men blir också av med dess skyddande inverkan. Här behövs mycket mer forskning, säger Lisa Sennerby Forsse.
Så jobbar vi med nyheter