En som redan under skoltiden tog steget är landsbygdsutvecklaren Liz Mattson.
- Jag var tidigt intresserad av entreprenörskap. Min utbildning är ganska ny och arbetsmarknaden är lite diffus så under min praktik blev jag uppmuntrad av handledaren att starta eget, berättar Liz Mattson.
Hon studerade till agronom med inriktning på landsbygdsutveckling på Sveriges Lantbruksuniversitet och gjorde sin praktik på Åland, där hon kommer ifrån. I dag är hon och hennes företag Livi Landsbygd en av huvudkrafterna bakom Skördefesten på Åland, då gårdar och restauranger håller öppet under en helg för att allmänheten ska kunna lära sig om livet på landet och köpa lokala produkter.
När Liz Mattson tog examen i våras var hon en av de första som blev utexaminerad landsbygdsutvecklare på SLU. Men företaget har hon haft sedan 2011. Hon startade på egen hand, men fick hjälp av Drivhuset i Uppsala kring frågor som rörde redovisning och marknadsföring.
- För mig var det jättebra att starta eget samtidigt som jag studerade. Det blev ett sätt att få erfarenhet. Annars är det lätt att man läser exempelvis projektledning och gruppdynamik men inte vet hur det fungerar i verkligheten.
Hon försökte vara strategisk och lyckades också föra in företaget i sina studier. Till exempel gjorde hon delar av sin praktik genom företaget, och jobbade en del åt Heby kommun redan under studietiden. På så sätt hade hon bra referenser och goda kontakter och kunde fortsätta jobba direkt efter studierna.
- Jag har fått sponsorer som tycker det är roligt med unga företagare. Det känns enormt kul att det ganska snabbt har gått att skapa sig ett eget varumärke.
Liz Mattson är långt ifrån den enda SLU-student som valt eller funderar på att starta eget företag. I höstas publicerades den nationella rapporten Attityd 12/13, genomförd av Drivhuset. Den visar bland annat att fyra av fem SLU-studenter kan tänka sig att starta eget och en stor del av dem har också egna företagsidéer. SLU placerar sig därmed på topp tre-listan över lärosäten i Sverige där flest studenter kan tänka sig att bli företagare.
Maria Andersson jobbar som projektledare på SLU Holding, ett bolag som ägs av SLU och vars uppdrag är att göra forskningen tillgänglig i form av produkter och tjänster. Tillsammans med Drivhuset hjälper hon studenter och forskare att ta steget ut och satsa på sina idéer.
- Vi är ute mycket både bland forskare och studenter och informerar, och försöker skapa förutsättningar för attitydförändringar. Vi vill visa att anställningar är ett alternativ, eget företag ett annat.
Undersökningen som Drivhuset genomförde är kvantitativ, och därför går det inte att med säkerhet säga vad det är som gör SLU-studenterna så benägna att starta företag.
- Jag har själv läst på SLU och enligt min erfarenhet och om man tittar historiskt så finns det en stor förankring till sektorn. Många som studerar på SLU har kontakter i sektorn på ett annat sätt än de studenter som studerar på ett större och bredare universitet.
För de SLU-studenter som vill komma igång med sina företagsplaner har SLU Holding och Drivhuset en stående mottagning en gång i veckan, ute på SLU:s campus. Under terminerna anordnas också en mängd evenemang, kurser och träffar. Ett exempel är tävlingen Idégeneratorn som vänder sig både till SLU och Uppsala universitet.
- För många SLU-studenter finns attityden att man lika gärna kan starta företag som att vara anställd, och att det finns många fördelar. På vissa utbildningar är det givet att starta eget är en väg att gå. Det är inte någon sista utväg för att man inte får jobb, utan ett tydligt alternativ.
Hon tror inte att det har att göra med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden på annat sätt, vilket annars är en orsak till att starta företag.
- Vi har en hög anställningsgrad och många får jobberbjudanden redan innan de slutat sin utbildning. Jag tror snarare att det handlar om att det finns många förebilder i branschen och att de lyfts fram, delvis med hjälp av oss och Drivhuset, och att studenterna vet genom vilka kanaler de ska gå.