SLU fick försvara könskvotering
44 kvinnor stämde Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att de inte kom in på veterinärutbildningen i Uppsala. På måndagen möttes parterna i Uppsala tingsrätt.
Sofia Lindblad är en av de kvinnor som hade stämt SLU.
Foto: Annika af Klerker
- De här kvinnorna lagt ned tid, pengar, flera års möda på att försöka komma in på utbildningen genom sina folkhögskolebetyg. Men de har bara haft en teoretisk chans att komma in, sa juristen Gunnar Strömmer från Centrum för rättvisa i slutpläderingen.
Centrum för rättvisa är ombud för kvinnorna som stämmer SLU eftersom de anser att de utsatts för diskriminering på grund av sitt kön och att missgynnandet bryter mot både svensk lagstiftning och EG-rätt.
SLU företräddes i rätten av en representant för Justitiekanslern, JK. Under förhandlingarna i Uppsala tingsrätt har SLU framfört varför man använt systemet med viktad lottning under åren 2006 och 2007.
- Det var främst för att man av studiesociala skäl vill ha en jämnare könsfördelning på utbildningen, förklarade Inger Knutell, som är ansvarig för antagningen vid SLU.
Dessutom ingår i universitetets uppdrag att verka för mångfald när det gäller etnicitet, kön och ålder.
JKs representant pekade också på att kvinnliga studenter alltsedan 1980-talet dominerar stort på veterinärutbildningen. Även på arbetsmarknaden i Sverige är kvinnor i majoritet.
En av kvinnorna som drabbats av systemet är Sofia Lindblad från Övernuttö i Östhammars kommun.
- Min dröm slogs i kras, utan att jag fick veta det, säger hon.
Sofia Lindblad har haft veterinär som sitt drömyrke sedan hon var liten. Men att bli veterinär är inte enkelt. För att komma in krävs maxpoäng från högskoleprovet, i gymnasiebetygen eller från den folkhögskola där man kompletterat sina betyg.
- Jag läste på folkhögskola i två år och fick toppoäng, säger Sofia Lindblad.
Men även om man uppnått det, är man ingalunda försäkrad om en plats. Mellan personer med samma meriter tillämpas lottning. Och för att få in fler män på den kraftigt kvinnodominerade utbildningen har SLU använt sig av viktad lottning för att bland dem som läst upp betygen på folkhögskola gynna männen.
- I tre år har jag sökt, utan att komma in. Vad jag inte vetat är att jag inte haft en chans att komma in. Det känns som att jag slängt bort fem år, säger Sofia Lindblad, som i stället läser till sjuksköterska.
I rätten företräds de 44 kvinnorna, som alla läst upp betygen på folkhögskola och sökt veterinärutbildningen under 2006 och 2007, av jurister från stiftelsen Centrum för rättvisa. De har räknat ut att det med den lottningsteknik som tillämpats har varit upp till 38 gånger större chans för männen att komma in.
- Det innebär ingen reell möjlighet, och ingen kvinna har heller antagits ur den här gruppen under den här tiden, säger Gunnar Strömmer, jurist på Centrum för rättvisa.
Det här har inte Sofia Lindblad haft en aning om, utan har envist sökt igen.
- När jag förstod blev jag först jättebesviken. Sedan blev jag förbannad över att det får gå till så här, säger hon.
Och det är inte bara Sofia Lindblad och de 43 andra kvinnorna som drabbats. Runt om på Sveriges lärosäten tillämpas den här typen av antagning för att få in fler av det kön som är i minoritet. Centrum för rättvisa beräkningar visar att det i hela 7 901 fall under de här åren har varit så att någon fått en plats på grund av sitt kön, vid exakt samma meriter. SLU-ärendet blir nu ett pilotfall.
- Nu prövas det om detta är lagligt eller inte. Skulle domen fälla SLU, kommer övriga av de tusentals som inte antagits på grund av sitt kön att kunna söka skadestånd, säger Gunnar Strömmer.
Platsen på utbildningen kan kvinnorna inte få igen, även om de vinner i rätten. Däremot har de sökt 100 000 kronor i skadestånd. Dessutom ökar chansen att komma in vid nästa antagning.
- Jag är 28 år i år och skulle kunna haft en yrkesutbildning klar redan. Men jag kommer nog att söka igen om domen går vår väg, säger Sofia Lindblad.
Så jobbar vi med nyheter