Webbsidan Academic Rights Watch, som på eget initiativ bevakar den akademiska friheten i Sverige, kritiserar SLU efter att ett antal skrifter av den tidigare professorn Mats Hagner raderats ur publikationsdatabasen Epsilon. Hagner menar att han censurerats på grund att han uttryckt sig kritiskt mot andra skogsforskare inom SLU.
– De har motarbetat mig sedan jag avslöjat att ett antal kolleger har publicerat felaktigheter, säger Mats Hagner.
Mikael Jansson, presschef på SLU, tillbakavisar kritiken.
– Att SLU skulle censurera och tysta någon är löjligt om man till exempel ser till den debatt om ekologiskt jordbruk som pågår. Epsilon är en databas avsedd för forskare som är anställda eller har skrivit på uppdrag av SLU. Och det enda som avpublicerats ur databasen är de skrifter som Mats Hagner skrivit efter att han pensionerades och inte längre var verksam vid universitetet, säger Mikael Jansson.
Mats Hagner själv säger dock att han ända fram till 2012 varit gästforskare vid Institutionen för skogsekonomi, och att det är i den egenskapen han publicerat sig i Epsilon. Att han varit verksam där bekräftas av Peter Lohmander, professor i skogsekonomi.
– När Mats Hagner gick i pension var jag prefekt vid institutionen. När jag hörde att han inte fick vara kvar på sin institution efter pensionen, vilket var väldigt ovanligt på den tiden, då tyckte jag att han kunde uppehålla sig i våra korridorer. Vi hade seminarier tillsammans och han hade sina hemsidor under institutionens hemsidor. Det fortgick under två prefekter till som inte har haft något emot arrangemanget. Jag såg det som en resurs eftersom han inte fick något betalt, säger Peter Lohmander.
Gallringen som gjordes i databasen berörde endast Mats Hagners skrifter. Och rensningen gjordes av bibliotekarien efter ett påpekande från en person vid SLU i Umeå. Men vem som tagit initativ till gallringen går inte att få fram.
Forskningskontroversen, som enligt Hagner själv är bakgrunden till historien, rör vilken form av skogsbruk som ger bäst avkastning. Rådande koncensus har varit att kalhyggesbruk är det mest effektiva. Mats Hagner hävdar i stället att det är bättre att bara skörda de stora och grova träden och låta mindre träd stå kvar, så kallad blädning. Eftersom stora och grova stockar ger bättre betalt av sågverken än mindre virke som går till massaved lönar det sig, även om avverkningen blir mindre effektiv.
– På sikt kan den som plockhugger fördubbla sin nettoinkomst från fastigheten. Men man har låst in sig med skägget i brevlådan genom att införa ett kalhyggesbruk, trots enorm kritik från omvärlden. Det har gått enorm prestige i den här frågan, säger Mats Hagner.
Skarpast har kontroversen varit med Lars Lundqvist, som i dag är forskare i skogsproduktion. Mats Hagner hävdar att Lundqvist, som forskar om blädning och har undersökt metoden på fasta försöksytor, har räknat fel. Hagner hävdar att han inte har fått tillgång till bearbetade data från försöken för att kunna göra en ny beräkning.
Lars Lundqvist å sin sida tycker att konflikten förstorats upp utan proportioner.
– Mats har fått tillgång till alla rådata och haft hur mycket tid som helst på sig att göra en egen bearbetning av dem. Men i stället använder han sin tid till att skälla på mig.
Lars Lundqvist är lika övertygad som Mats Hagner om att ha rätten på sin sida.
– Det här handlar om vad som producerar mest virke, tät skog eller gles skog. Och alla har visat att tät skog ger mer virke. Det är jag som har rätt och han som har fel. Och då tänker inte jag vika mig, säger Lars Lundqvist.