Slottskällan satsar mot de finare krogborden

Tomma mörka glasflaskor skramlar fram på rad, sugs upp och försvinner i en blank, snurrande maskin. Det luktar öl, men mer lut. En efter en dyker flaskorna upp igen, nu fyllda med ljus lager och toppade med kapsyl. De blaskas av i vatten, och skakar vidare mot etikettmaskinen.
Det här är Slottskällans bryggeri, inhyst i en grön plåtlänga i Boländerna.

För fyra år sedan gick bryggeriet i konkurs, volymerna var för små. De 400 000 liter som ska produceras i år beräknas ge företaget ett nollresultat. För att överleva måste de brygga mer.
- Det vi gör på ett år gör de stora bryggerierna på en dag, säger ägaren Jan-Eric Svensson.
Drygt hälften av Slottskällans öl säljs till Systembolaget. Det är en osäker kund, som med kort varsel kan plocka bort en ölsort och ge bryggeriet ett rejält avbräck. Krogsidan, med många mindre kunder, blir tryggare. Av den öl som Slottskällan säljer till krogar stannar 70 procent i Uppland. Slottskällan vill växa i övriga landet, och framför allt leverera till fler finkrogar i Stockholm.

De nyss fyllda flaskorna har stannat upp vid etiketteringen. Den ljusa lagern är en stor stark, men inte i betydelsen att det är vilket öl som helst. En "skrytvägg" i entrén till kontoret visar hur många utmärkelser som bryggeriet har kammat hem. Slottskällan gör öl som per halvliter är dubbelt så dyrt som det billigaste på Systembolaget.
Vid etikettmaskinen ligger en bunt lappar som blir de sista av sitt slag att klistras på den här ölsorten. Etiketterna utstrålar nämligen inte kvalitet, enligt en vän till Jan-Eric Svensson med erkända framgångar i reklambranschen.
Etiketterna med bilder av en fyr, en tomte eller Uppsala domkyrka under en snedställd och ordentligt tilltagen text, togs fram för att sticka ut på hyllorna bland klassiska öletiketter med ovala sköldar. Att byta dem har varit aktuellt länge.
- Men vi har kämpat för att få rätsida på företaget, och då är inte det första man tänker på att göra en omprofilering, säger Jacob Lindén som är försäljningsansvarig.

Slottskällan kan inte kosta på sig att slänga ett helt etikettlager utan fasar ut de utdömda lapparna.
-De gamla etiketterna har vi tyckt varit lokala, charmiga och personliga, men kanske inte helt seriösa, säger Jacob Lindén.
De nya är metallblänkande, grafiskt stramare och mer informativa. Smakcirklar berättar om fyllighet, beska och sötma, och här finns tips om lämplig serveringstemperatur. Slottskällan har också tagit hjälp av en sommelier från Grythyttan för förslag på passande maträtter. Vanliga upplysningar på vinflaskor, betydligt ovanligare på öl, men Jacob Lindén tror att det kan intressera många.
- Kunskapen om öl ökar bland människor som är allmänt mat- och vinintresserade. Om vi ska dra nytta av det måste det synas att vi tar det vi sysslar med på allvar.

Ett mer seriöst yttre är en förutsättning för satsningen mot storstadens finkrogar.
- Vi vill sälja öl till ställen som har en bra vinlista, bra mat och också vill ha hög kvalitet på ölen. Då ska det inte se hemmasnickrat ut. En av våra kunder är Fredsgatan 12, en Michelinkrog som säkert kommer att uppskatta att våra etiketter utstrålar mer elegans, säger Jacob Lindén.
Bryggeriet byggdes ut i fjol, och skulle kunna producera närmare 600 000 liter årligen. Målet är att vara där om två år, och på längre sikt närma sig en produktion av en dryg miljon liter öl. Då måste krogförsäljningen öka, och Systembolaget ta in åtminstone en ölsort till.
- Sedan vill vi inte bli större. Det ska vara det lilla bryggeriet med det hantverksmässiga bryggandet, säger Jacob Lindén.

Alla ölnamn är inte lika strama som de nya etiketterna, men ska inte bytas. Namnen är inarbetade, och en del, som Uppsala och Roslager, har andra kvaliteter. Slottskällan har prisbelönta öl, men lokalpatriotism säljer också en och annan flaska.

Slottskällan satsar mot de finare krogborden

Från en plåtlänga i Boländerna satsar mikrobryggeriet Slottskällan nu mot de fina krogborden. Ölet är gott nog, men pappersetiketterna med hobbykänsla duger inte längre.