Slopad rödlistning ifrågasätts

Beslutet att ta bort rödlistningen för snöleoparden har svag vetenskaplig grund. I verkligheten saknas tillförlitlig information om antalet snöleoparder i världen.

Struken från listan. Sedan början av månaden finns den skydda snöleoparden inte längre med på röda listan över starkt hotade djurarter.

Struken från listan. Sedan början av månaden finns den skydda snöleoparden inte längre med på röda listan över starkt hotade djurarter.

Foto: Örjan Johansson

Uppsala2017-09-20 07:22

Den bedömningen gör forskaren Örjan Johansson vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, som på fredag disputerar på en avhandling om dessa gåtfulla kattdjur, ibland av lokalbefolkningar kallade för bergens vålnader.

– Bara en liten del av snöleopardens utbredningsområde har kartlagts, och då oftast med metoder som kan ha överdrivit det verkliga antalet djur. Det enda vi säkert vet är att hoten mot snöleopardens fortsatta existens hela tiden ökar, säger han.

För att en djurart ska hamna på den röda listan som starkt hotad krävs att dess antal ska ha minskat med minst 20 procent under de senaste två generationerna och att det totalt finns färre än 2 500 vilda exemplar av den i världen.

För ett par veckor omklassade organisationen Union for the Conservation of Nature, IUCN, snöleoparden från ”starkt hotad” till den något mildare bedömningen ”sårbar”.

– Denna bedömning verkar dock att bygga mer på gissningar än på verkliga fakta. Bland annat min forskning visar att många antaganden om snöleoparders antal bygger på otillförlitliga uppgifter säger Örjan Johansson.

I arbetet med sin doktorsavhandling har Örjan Johansson i omgånger sedan 2008 under sammanlagt mer än 1 000 dagar i fält i Trostbergen i södra Mongoliet studerat detta skygga kattdjur.

Efter att ha fångat in 23 snöleoparder och försett dem med gps-halsband har han i detalj kunnat studera deras rörelser och förehavanden även i de för människor mest otillgängliga bergsområdena.

En av de nya – och oväntade – kunskaperna om snöleopardernas levnadsvanor och ekologi som gps-mätningarna gett är att deras revir är mångdubbelt större än vad man utifån mätningar med mindre tillförlitliga metoder hittills har trott.

– Detta innebär att skattningar av antalet djur som utgått från att reviren är mycket mindre än de i verkligheten är kraftigt överskattat hur många snöleoparder som finns inom ett givet geografiskt område. Lägg till detta att den populära metoden med kameraövervakning av vilda djur på bestämda platser inte sällan leder till att en snöleopard som fångats på bild vid olika tillfällen av misstag räknas som flera olika djur, säger Örjan Johansson.

Att rödlistningen av snöleoparden strukits har beskrivits som en seger för satsningar på att bevara hotade djurarter.

– Men några tillförlitliga belägg för detta finns ännu inte. Däremot vet vi att det utöver tidigare hot tillkommit nya än allvarligare hot i form av ökad gruvbrytning som splittrar upp och krymper snöleopardernas utbredningsområden, säger Örjan Johansson.

Dödar hellre vilt än tamboskap

Snöleoparder lever i vilt tillstånd i 12 länder i Cantralasien, däribland Afganistan, Kina, Indien, Mongoliet, Pakistan och Ryssland.

Snöleoparder är solitära djur, bortsett från under parningssäsongen och när honorna tar hand om ungarna.

De nya gps-mätningarna visar att snöleoparder dödar betydligt fler djur än man tidigare trott, men föredrar vilda djur som stenbockar och agilafår framför tamboskap.

En snöleopard kan jaga och döda ett 200 kilo tungt agilafår, men angriper sällan eller aldrig människor.

Traditionella hot mot snöleoparder är att herdar dödar djur som angripit tamboskap och illegal jakt för att sälja dess päls och ben till traditionell asiatisk medicin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!