Slarv med matavgifter kostar Uppsala miljonbelopp
Trots ett reglemente att ta ut matavgifter för barn och ungdomar i samband med LSS-insatser, gjordes inte det under 1,5 år i Uppsala kommun.Lågt räknat subventionerade kommunen, helt i strid med den egna policyn, måltider för minst 1,3 miljoner kronor under perioden 20022004.
Tidigare har måltidsavgifter "av olika skäl inte tagits ut" står det i beslutet som började gälla 2004, vilket Karl Grönlund, chef på barn och ungdomsenheten, förklarar med ett ord: slarv.
— Alla skulle betala för maten, det finns det ett gammalt beslut på, säger han.
Trots det har många som fått vård enligt LSS inte behövt betala för maten fram till att de nya reglerna trädde i kraft 2004.
— Det var när vi upptäckte att kommunen inte fick in de här pengarna som vi tog beslutet i nämnden.
Saknades direktiv
Susanne Platerud, handläggare på kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad, räknar snabbt fram att kommunen gått miste om 1,3 miljoner och då räknar hon på de lägre avgiftsnivåerna.
Hon säger att det, under tiden när Uppsala var uppdelat i kommundelar, inte fanns centrala direktiv hur kommundelarna skulle ta ut avgiften. Varje kommundel hanterade frågan på sitt sätt, och de flesta gjorde ingenting.
— Det var rörigt under hela hösten 2002, säger Susanne Platerud.
Men det finns de som betalat matavgifter, och som nu vill ha ersättning för utlägg. En av dem är Gunnar Malmer i Knivsta som skickat en räkning på 25 000 kronor för matutlägg under sonens vistelse på Jenny Linds korttidshem i Uppsala åren 1999—2003.
"Orättvist"
— Tar man ett beslut om avgifter för maten så tolkar jag att det som att det inte funnits förut, att det då varit gratis. Har det funnits ett beslut sedan gammalt, ja, då behövs det inget nytt avgörande. Det är orättvist att vissa har betalat och andra inte, säger Gunnar Malmer.
Karl Grönlund håller med om att det finns mått av godtycklighet i hanteringen innan beslutet i barn- och ungdomsnämnden.
— Vi ska titta närmare på Knivstafallet, säger han.
Så jobbar vi med nyheter