Annika Windahl Pontén vid institutionen för idé- och lärdomshistoria har i sin avhandling studerat Carl von Linnés hushåll, med familj, tjänstefolk och många föremål.
– Jag tycker det är intressant för att man tidigare inte uppmärksammat sammanhanget kring Linné. Jag har fokuserat på det vardagliga som bygger identitet på olika sätt, säger Annika Windahl Pontén.
En bild av vetenskapsmannen som reproduceras är att han inte skulle vara intresserad av ytliga attribut och lyxkonsumtion.
– Det stämmer inte över huvud taget. Linné var något av en social klättrare och för att göra karriär var saker som kläder viktigt.
Frun Sara Elisabeth har ofta beskrivits i negativa ordalag, särskilt under 1800- och 1900-talet. De omdömena stämmer inte överens med hur Linné själv skriver om sin fru, vilket lyfts fram i avhandlingen. Han beskriver i stället uppskattande hur hon sköter det praktiska i hemmet, så att han kan ägna sig åt vetenskapen.
Varför är den här studien av Carl von Linnés närmiljö viktig?
– Det är viktigt att förstå att det finns andra sammanhang än till exempel universiteten och kungamakten som spelat roll för vetenskapsidkares förtroende. Hushållet, som är den närmaste miljön, är mycket viktig. Och när man läser texterna från tiden representerar de männen, eftersom det är de som var professorer. Genom att kombinera källmaterial, som kvitton och föremål, på ett ovanligt sätt går det att måla upp en annan bild.