Sigtuna. Ragvaldsbo gård ligger i Sigtunas norra utkant, nära rondellen vid Ragvaldsbovägen och den nya brandstationen. Området köptes av Sigtuna kommun på 1970-talet och genom åren har byggnader förfallit.
Villan som omringas av äppelträd ser nu mera ut som ett spökhus. Glasfönstren är sönderslagna, väggarna är nedklottrade. Enligt vissa är det är bara en tidsfråga innan någon busunge sätter eld på huset.
Stora gamla redskap finns kvar på marken bakom ladugården: en kärra, en gammal såmaskin och annat.
- Gården är inte värdig det här. Den har ju en historia man ska vara rädd om. Området har blivit en skamfläck vid Sigtunas norra infart, säger Bo Jansson, som bor knappt en halv kilometer från gården.
Han menar att på andra sidan av Sigtuna stad byggde kommunen strandpromenad och vackra bryggor så att det ska vara pitoreskt, men i den norra delen möts man av förfall.
När han berättar om tiden då han som barn lekte på gården nämner han den villan vars gräs alltid var välklippt. Flera barn kom till gården just på grund av att det var ett stort och fint område.
Det var inte bara en gård och lekplats. Bo Jansson berättar att där låg en idrottsplats för Sigtunas ungdomar på 1920-talet som kallades för Hästhagen. Nära Ragvaldsbo stod också Bläsmåla bastu, som på 1950-talet blev Sigtuna OK:s klubbhus tills bastuhuset revs på 1960-talet.
Bo Jansson hoppas nu på att Sigtuna kommun har bra planer för området.
- Min förhoppning är att kommunen anpassar byggnationen i den vackra naturbacken där historien en gång tog sin början med ”Ragvaldsbo stuga på den Lehmanska jorden”, säger Bo Jansson.
Ägdes av porträttmålare
Enligt Bo Jansson är det en relativt ung gård, jämfört med andra gårdar och torp i trakten. Den omnämns för första gången i husförhörsboken, eller kyrkans folkbokföring, 1876-80:
”Ragvaldsbo stuga på den Lehmanska jorden,” står det under delen om Fredriksbergs gård.
Ragvaldsbo stuga var en del av Fredriksbergs gård, som nu är ett villaområde på Fredriksbergsvägen i Sigtuna. Den ägdes av framgånsrika två bröder: Carl Petter Lehman och Emil Lehman, söner till den mest anlitade porträttmålare i Sverige på 1800-talet, Carl Petter Lehman (1794-1876).
Bröderna ägde mark och fastigheter i Sigtuna stad. I slutet av 1870-talet beslutade de sig för att stycka upp dessa emellan sig. Ragvaldsbo köptes sen av en godsägare, Carl Robert Ruben på Alluden, för 7000 kronor och blev en egen gård 1879.
Under 83 år skulle Ragvaldsbo gård ägas av sex familjer, innan den blev såld till Sigtuna såg 1962 och Sigtuna kommun 1978. Gårdens jordbruksepok tog slut efter 124 år.
- Jag är släkt med den sista brukande ägarfamiljen. Jag har också många minnen från gården. Det var nyfikenhet som drev mig att forska i Ragvaldsbos historia, säger Bo Jansson.
Bo Jansson är släkt med familjen Ljungberg, som köpte gården för 40000 kronor år 1923. Den nya ägaren, Knut Axel Ljungberg, flyttade med sin hustru och sex barn från Värmdö prästgård till Sigtuna via vattenvägen. Ett helt hem, jordbruksredskap och djur lastades på tre pråmar, som bogserades av en båt till Sigtuna. Resan med båt tog två dygn. De drog till sig en stor publik vid ångbåtsbrygga i Sigtuna och många följde dem upp till Ragvaldsbo.
Allt detta fick Bo Jansson reda på genom berättelser från släktingar som ännu var i livet.
Bo Jansson gick också på en kurs i släktforskning på ABF i Märsta. Den omfattade tio lektioner, tre timmar per gång.
- För att bli en någorlunda duktig släktforskare bör man gå en kurs. Då har man kommit en liten bit på väg, säger han.
För att komma vidare blev han medlem i två stora släktforskningsföretag på internet, Genline och Svar. Han betalar totalt cirka 2000 kronor per år till dem.
- Men då har jag tillgång till husförhörsböcker i landet. På vissa håll når jag ner till i slutet av 1600-talet. Vi kan tacka de nitiska prästerna för att vi har en så detaljerad folkbokföring.
Det var nämligen ett krav att varje församlingsmedlem skulle ha kunskap om kyrkans lära för att ha rätt att ta emot nattvarden, därför gjorde prästerna ett kontrollsystem för att hålla reda på folkets kristendomskunskap.
Bo Jansson berömmer också den svenska byråkratin, som har anor från Gustaf Vasas tid, då det var viktigt att dra in skatter för att bekosta krigen. Genom att det har varit fred i Sverige under en lång tid har mycket arkivmaterial bevarats.
Förr behövde släktforskare beställa tid hos kyrkor där de hade sina gamla släktingar. Då betydde släktforskning mycket resor. I dag finns allt lagrat i landsarkiv, som finns i ett antal städer. Bo Jansson åkte till exempel till Riksarkivet i Uppsala för att prata med släktforskare och se landsarkivet.
- Det var tack vare mormonerna som att vi har allting digitalt fotograferat, säger Bo Jansson.
Mormonerna mikrofotograferade 1948-1963 cirka 100 miljoner sidor ur Sveriges arkiv. Det var deras kall att utforska släktet, enligt honom.
- I dag lever vi i datavärlden. Man kan sitta hemma och söka via sin dator.
Det är inte alltid lätt att läsa prästernas gamla handstil, men man lär sig även de olika handstilarna genom åren genom en kurs i släktforskning, berättar Bo Jansson.