Slakteri konkurrerar med ekouppfödning

I den lilla slakteributiken står kaffe och kakor uppdukade på ett litet bord. Snart börjar kunderna strömma in. Kanske blir det kö. Det är invigning och personalens mungipor pekar uppåt. Sista länken i kedjan är äntligen på plats. Med sin egen ekologiska gård i ryggen kan slakteriet erbjuda närproducerat kött från välmående djur som inte pumpats fulla av adrenalin under stressande transporter.

Slaktaren Javier Castillo står i ett rum bakom den välfyllda köttdisken och vakuumförpackar det sista partiet fläskkött till kunder som lagt in förbeställningar. Han har tidigare arbetat på större slakterier i Uppsala och i Linköping. Skillnaden är stor, menar han.
- Det är mer industrialiserat på större ställen. Man håller sig till sitt och det är svårt att lära sig någonting nytt.

Åtta personer arbetar på Skebo. De är korvmakare, slaktare och styckare. Men personalens engagemang i sina kollegers arbete är stor. I fikarummet diskuteras den nya rökerimaskinen, och bästa sättet att tillverka lammkorv. Allt är nytt. Och det är en utmaning att utveckla sin egen karaktär och unika smak på produkterna. Tills vidare får kunderna nöja sig med traditionell falukorv.
- De stora slakterierna blir färre och färre. Jag tror att mindre slakterier, till exempel små bondekollektiv kommer att bli fler i stället, säger Javier Castillo.

Han visar runt i lokalerna: Slaktrummet, de olika kylrummen, rökeriet och köket, där korvmakarnas hemliga kryddblandningar hastigt smusslas undan för att inte fastna på bild. Det går snabbt att ta sig genom hela produktionskedjan.
Javier Castillo har blivit mer medveten i sitt förhållande till köttproduktion. Inte minst nu, när han kan jämföra förhållandet på det ekologiska slakteriet med sina tidigare arbetsplatser. Innan Skebo funderade han inte så mycket på hur djuren föds upp.
- När jag började arbeta på slakteri slog det mig: "Aha, är det så här det fungerar", men inte så mycket mer. Nu tänker jag på vad det egentligen är mina barn får i sig, säger han.

Med upp till 400 slaktade djur om dagen, i en storskalig löpande band-produktion, var det svårt att uppfatta helheten. På Skebo är hela kedjan överblickbar, från djuruppfödning till färdig kotlett.
- Man blir mer medveten om djurens värde. Att de faktiskt är levande varelser som behöver omsorg, säger han.
Rickard Björklund som driver Skebo gård och slakteri är övertygad om att ekologi ligger i tiden. Genom att driva sitt eget slakteri undviker en gårdsägare flera onödiga produktionsled och kan hålla nere priserna på samma nivå som storindustrierna, hävdar han.

- Det här är en livsstilsfråga. Att äta ekologiskt handlar både om att förbättra vår hälsa, och att tänka på miljön. Och smaken på köttet. Jag tror att det kommer att finnas 100 sådana här anläggningar om ett par år, säger han.

Slakteri konkurrerar med ekouppfödning

Kan Kravmärkt kött från ett småskaligt slakteri med egen ekologisk djuruppfödning vara ett prisvärt middagsalternativ? Nystartade Skebo slakteri vill bevisa att det är fullt möjligt.