Enligt en utvärdering gjord av Malmö högskola har inbrotten minskat med mellan 25 och 30 procent i polisens så kallade pilotområden där märk-dna använts.
Totalt 1 500 hushåll i Stocksund i Danderyds kommun, Sticklinge på Lidingö och Fornudden i Tyresö medverkade i märk-dna-projektet under perioden 1 mars 2014 till sista februari 2015. Under den relativt korta uppföljningstiden på bara 49 veckor så syntes en klar förändring – men kriminologerna är försiktigt positiva.
– Vi kan ju se en tydlig minskning. Men vi kan inte vara säkra på att det är just märk-dna som varit den avgörande faktorn – för att bestämma det måste vi följa upp detta vid flera tillfällen. Däremot vet vi att punktinsatser av den här typen i de flesta fall ger resultat till en början eftersom man bara genom att uppmärksamma dessa typer av områden föder andra typer av engagemang – som exempelvis grannsamverkan, säger Elina Martinez Olsson, forskningsassistent och kriminolog vid Malmö högskola.
LÄS MER: Ex-tjuven: Så skyddar du dig mot inbrott
Stöldskyddet är en osynlig vätska som penslas på de ägodelar man är mest rädd om. Vätskan är endast synbar i uv-ljus och innehåller ett unikt dna som registreras på ägarens namn i en digital databas.
När polisen sedan hittar stöldgods så använder de uv-lampor för att undersöka om de är märkta med dna. Hittar de något så skickar polisen ett prov på dna:et till NFC (Nationellt forensiskt center, före detta SKL, Sveriges kriminaltekniska laboratorium), som kan identifiera leverantören och via den får reda på vem som märkt upp godset. Syftet med produkten är inte bara att underlätta återlämnandet utan även att avskräcka inbrott och försvåra häleri.
– Vi undersöker allt som kommer in till oss i Uppsala, men än så länge är det inte många privatpersoner som använder det, säger Per Carlsson, godsspanare vid polisen i Uppsala.