Skydd av solkrämer överskattas

– Solskyddsfaktorn som anges på förpackningen bygger på orealistiska tester. I testerna används mycket tjockare lager av solskyddskrämen än vad de allra flesta människor brukar smörja på huden, säger professor Berit Berne, hudläkare vid Akademiska sjukhuset och medlem av Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd.

Solskyddsfaktorn ska egentligen visa hur mycket längre tid hud med solkräm kan utsättas för solljus utan att en irriterande rodnad uppstår jämfört med när huden är oskyddad.
– En bra tumregel för att få fram det verkliga måttet på hur länge man kan vistas i solen innan en sådan rodnad uppstår är att dividera solskyddsfaktorn som anges på förpackningen med tre, säger Berit Berne.

I praktiken innebär det att solskyddsfaktorn måste vara minst 6 för att över huvud taget ge något skydd, men för att skyddseffekten ska vara någorlunda hygglig bör solskyddsfaktorn vara betydligt högre än så en solig dag.

Ett exempel: en ljushyllt person med känslig hy, som utan skydd riskerar att få en hudrodnad redan efter 15 till 20 minuter, kan om han eller hon smörjer på ett ”normaltjockt” lager solskyddsmedel med solskyddsfaktor 15 vistas i solen i ungefär 1,5 timmar innan solbrännskadan uppstår.

– Samtidigt är det viktigt att understryka att solskyddsmedel inte bör användas för att förlänga tiden som man vistas i solen. Solskyddsmedlen är avsedda att minska den totala mängden ultraviolett ljus som huden utsätts för.

Ultraviolett ljus är indelat i kortvågigt UVB och långvågigt UVA. Solskyddsfaktorn räknas fram från laboratorieexperiment i vilka UVB-ljus används. Det är UVB som ur cancersynpunkt traditionellt räknats som allra farligast.

– Utifrån nyare forskning klassas numera dock även UVA som cancerframkallande. Det är också framför allt UVA som gör att huden åldras snabbare och blir rynkig av att vistas mycket i solen. Enligt EU:s regler ska ett solskyddsmedel också skydda mot UVA.

Att ett solskyddsmedel följer EU:s regler för skydd mot UVA anges med en speciell UVA-symbol på förpackningen. De allra flesta solskyddsmedlen är krämer, men det finns också solstift och solsprejer. Men Berit Berne framhåller att solskyddsmedlen bara bör ses som komplement till ett betydligt mer pålitligt sätt att skydda sig mot solbrännskador.

– Det allra bästa solskyddet är täckande kläder och gärna en bredhättad solhatt för att skydda ansiktet. Bäst skydd ger kläder som inte släpper igenom något synligt ljus när man håller upp dem mot solen. Jeanstyg skyddar bättre än krämerna med de högsta solskyddsfaktorerna, säger hon.

Det står förstås vem som helst fritt att välja att följa eller strunta i att skydda huden mot farlig UV-strålning. Men Berit Berne påpekar att solskydd är mer än en privatsak.
– Eftersom barn har tunnare och känsligare hud än vuxna är det de vuxnas ansvar att skydda dem, i synnerhet som vi numera vet att solbrännskador under barnaåren mångdubblar risken för att få malignt melanom i vuxen ålder.

Ändrade solvanor anses vara den viktigaste förklaringen till att malignt melanom är den cancerform som ökat allra snabbast under de senaste årtiondena. Även antalet fall av ett par andra inte fullt lika farliga hudcancerformer har ökat kraftigt.

– Dessbättre ser man att föräldrar skyddar sina barn bättre mot solen i dag med både kläder och solskyddsmedel än för bara några år sedan. Men när man ser hur de själva ligger och steker sig kan man önska att de visade samma omtanke om sin egen hud, säger Berit Berne.