Skräddarsydd diabetesbehandling

Syftet är att kunna ge en bättre, mer individuellt anpassad behandling.
– Dagens indelning av diabetes i de två huvudgrupperna typ 1- och typ 2-diabetes är väldigt grov. Med förfinad diagnostik ökar möjligheterna att ge varje patient optimal behandling och därmed minska risken för följdsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, säger Per-Ola Carlsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.
Vid både typ 1- och typ 2-diabetes stiger blodsockervärdena till farligt höga nivåer, men av olika anledningar. Typ 1-diabetes uppkommer efter det att immunförsvaret slagit snett, angripit och förstört patientens egna insulinproducerande celler. Vid typ 2-diabetes däremot finns fortfarande massor av celler som kan producera insulin, men de tillverkar för litet insulin i förhållande till kroppens behov.
Dessutom finns flera andra, betydligt mindre vanliga och mindre kända diabetestyper.
– I dagsläget ställs diabetesdiagnosen nästan alltid utifrån ett högt blodsockervärde och den yttre sjukdomsbilden i stort. Bara om sjukdomsbilden är mycket avvikande eller det finns misstanke om typ 1-diabetes , som det gör till exempel om patienten är ung, går man vidare, säger Per-Ola Carlsson.

I den nya studien erbjuds alla som insjuknar i diabetes i Uppsala län ett omfattande testprogram redan i samband med att diagnosen ställs. Utöver att mäta blodsockret tas blodproverna också för bland annat genetisk testning. Det genetiska testbatteriet omfattar till en början 150 olika genvarianter som kan ha samband med risken för olika former av diabetes och komplikationer till sjukdomen.
– Med de genetiska analyserna vill vi bland annat få kunskap om varför patienter med till synes precis samma sjukdomsbild kan svara mycket olika på samma typ av medicinering. Med sådan kunskap ökar möjligheterna att redan från början individuellt anpassa vilka mediciner och vilka doser av dem som bör ges för att få bäst effekt och mint biverkningar, säger Per-Ola Carlsson.

Alla patienter i studien som gett samtycke till att ingå i det nationella diabetesregistret kommer årligen att följas upp med nya uppgifter om bland annat blodsocker, blodfetter, blodtryck, vikt och midjeomfång. Med hjälp av olika sjukdomsregister kommer forskarna också att kunna se vilka som insjuknat med följdsjukdomar och analysera vad som skiljt dessa patienter från övriga patienter i studien.
– Utifrån uppgifterna i studiedatabasen kommer vi också att kunna välja ut undergrupper av patienter för till exempel prövningar av vissa nya mediciner, säger Per-Ola Carlsson.

Studier liknande den i Uppsala län pågår även i Skåne, Danmark och Finland. I flera delprojekt kommer forskargruppen i Uppsala att samarbeta med forskarna bakom dessa studier.
Mer information om studien finns på www.andiu.se. Andiu är förkortning för Alla diabetiker i Uppsala län.