Klockan är 15 på eftermiddagen den 20 juni. Det är mycket folk i rörelse runt Stora Torget inför det stundande midsommarfirandet. 26-årige Enver Ata, som är nyinflyttad till Uppsala, står vid den västra busshållplatsen, i hörnet där Edblad & Co ligger i dag. Ovetandes om att en 25-årig man befinner sig i Uppsala med ett blodigt uppdrag i sina händer.
25-åringen närmar sig busshållplatsen.
Enver Ata står vänd åt andra hållet när skytten drar fram sin revolver.
Första skottet träffar Enver i ryggen. När han väl ligger på marken avlossas ytterligare tre skott som träffar honom i bålen och huvudet.
Kaos bryter ut på torget. Vissa flyr till den närliggande Expert-butiken eller bort från torget. Även skytten flyr och en privatperson följer efter. Jakten går ned för Vaksalagatan, vidare över Dragarbrunnsgatan, Smedsgränd och korsar Kungsgatan. Där kastar 25-åringen revolvern vid buskarna intill Stadshuset och flyr vidare till Centralstationen tätt förföljd av privatpersonen.
Jakten fortsatte sedan ut på Kungsgatan. Skytten tar en taxi söderut och den förföljande personen tar även han en taxi men som istället går norrut då taxichauffören först svängt fel.
"Min förra kund glömde en plånbok i din taxibil, var är du?", frågar den kvicktänkta taxichauffören, till kollegan som kör 25-åringen. Därigenom kunde polisen få en positionsangivelse som ledde till att man kunde gripa mördaren i korsningen Kungsgatan och Strandbodgatan.
Tidigt förstod Uppsalapolisen att det rörde sig om ett politiskt mord. Gunnar Hägglund, chef för våldsroteln, beskrev skjutningen som: "Rena avrättningen". Men då Enver Ata tidigare var iransk medborgare trodde man att mordet utfördes som ett led i stridigheterna mellan olika grupper i Iran. Anonyma källor till UNT uppgav dock en helt annan berättelse och kopplar samman mordet på Enver med en rad andra mord utförda av PKK i Europa och det förekommer även uppgifter om att fler Uppsalakurder finns med på en dödslista.
Det visade sig att den 26-åriga Enver Ata hade flyttat till Uppsala från Iran strax innan mordet. Tidigare hade han varit en del av den kurdiska självständighetskampen som medlem i Kurdistans arbetarparti, PKK. Gerillagruppen växte i styrka och blev alltmer militant i början av 1980-talet. Enver Ata hade själv en högt uppsatt position inom organisationen innan han hoppade av och flydde till Sverige. Han kom senare att kritisera organisationen.
Säpo tog över utredningen och den 26 juli dömdes skytten till livstids fängelse samt utvisning för torgmordet. Under hela rättegången förnekade han att han agerade å PKK:s vägnar men uppgav att han tillhörde en grupp som såg Envar Ata som en högförrädare. Men enligt uppgifter som figurerade i utredningen ska skytten inte ha agerat ensam. Utredningen växte och slutade med att nio misstänkta medlemmar eller sympatisörer med PKK greps och fick beslut om utvisning, som dock aldrig verkställdes. 1985 mördades ytterligare en kurd vid Medborgarhuset i Stockholm och i samband med flera andra uppmärksammade mord kom PKK att terroriststämplas i Sverige och stora delar av världen.
Men historien slutar inte där. Det politiska mordet på Stora Torget skulle ett par år senare bli en viktig del av utredningen kring Palmemordet. Det så kallade "PKK-spåret", där den kurdiska självständighetsgruppen misstänktes ligga bakom mordet på Olof Palme som hämnd för terroriststämpeln samt domar i Sverige mot PKK-anhängare, kom att bli mycket kritiserat. Den dåvarande spaningsledaren, länspolismästaren Hans Holmér, släppte alla andra teorier och spåret skulle visa sig bli flera högt uppsatta politikers och polisers fall.
Spåret grundade sig i den tidigare socialdemokraten och bokförläggaren Ebbe Carlssons privata mordutredning. Få personer inom regeringen och Säpo kände till den privata mordutredningen. Skandalen avslöjades av Expressen den 1 juni 1988. Tidigare hade Hans Holmér fått avgå, nu fick justitieminister Anna-Greta Leijon lämna sin post och senare lämnade även rikspolischefen Nils Erik Åhmansson samt Säpochefen Sune Sandström sina tjänster.