1992 infördes möjligheten för elever och familjer att själv välja skola och det öppnades för etableringen av friskolor. Konkurrensen om eleverna skulle sporra skolorna att förbättra kvaliteten och ge barn och unga en chans att välja den skola som bäst passar deras behov och intressen.
Sammantaget skulle den ökade valfriheten förhoppningsvis också speglas i bättre motivation – och i förlängningen bättre resultat.
Men reformerna har inte lett till några dramatiska förändringar vare sig vad gäller elevernas prestationer, hälsa eller möjlighet till arbete, visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
– Valmöjlighet är i sig ingen mirakelmedicin, men inte heller ett katastrofrecept. Det är inte ett oväntat resultat, säger Karin Edmark, en av rapportförfattarna.
Reformen i sig har under de senaste drygt 20 åren gradvis fått större genomslag, särskilt i storstadsregionerna, där det blivit allt vanligare att välja en kommunal skola utanför sitt upptagningsområde.
Det kan bero på att det helt enkelt finns fler skolor att välja på än i mindre orter, påpekar Edmark. I dag går också omkring 13 procent av alla grundskoleelever i friskolor.
Studien har mätt hur själva möjligheten att välja mellan skolor påverkat elevernas resultat, och har jämfört ungdomar som gick i grundskolan både innan och efter reformen genomfördes.
– Vi har inte tittat på om eleverna faktiskt gör ett aktivt val, utan om själva valmöjligheten spelat en roll för utslaget. Vi kunde se en del positiva effekter av den ökade valfriheten, som till exempel vad det gäller grundskolebetygen, men effekterna var ganska små och osäkra och nästan bara begränsade till städer, säger Edmark.
Sett till universitetsstudier, sysselsättning, kriminell aktivitet och hälsa var förändringarna små, konstaterar rapporten.
En förklaring kan vara att fördelningen av studenter kan ge olika effekter och att de positiva och negativa effekterna tar ut varandra, säger Edmark.
– Valet kan ha gett bättre resultat för vissa grupper, medan andra påverkats negativt. Vi håller nu på att titta specifikt på olika svaga och starka grupper för att få en klarare bild.
Fotnot: En annan IFAU-rapport visar tvärtemot att friskolorna får elever i såväl kommunala som fristående skolor att prestera bättre.