Skolorna slåss om eleverna
Konkurrensen om gymnasieeleverna hårdnar i takt med att friskolorna i Uppsala blir fler. Därför har marknadsföring blivit viktigt, även för de kommunala gymnasieskolorna.
— De fristående skolorna kör med offensiv marknadsföring. Vi måste också börja att tänka i de termerna, säger Ove Bergvall, gymnasiechef i Uppsala kommun.
På Filmstaden möts biobesökande ungdomar av reklam från bland annat friskolorna John Bauergymnasiet och Internationella gymnasiet. Mitt bland filmaffischerna sitter affischer med slogans som "En lite roligare skola" och "En liten skola. För en stor värld."
— Att vi på senare år har fått flera friskolor tvingar oss att ha bättre verksamhet och att marknadsföra oss bättre, säger Ove Bergvall.
En grupp inom gymnasieskolans ledning i Uppsala kommun jobbar med frågan om gemensam marknadsföring av alla kommunens skolor. Men redan i dag marknadsför sig de kommunala skolorna.
På filmstaden får de biobesökarna också se en reklamfilm från kommunala Fyrisskolan.
— Vi är nog den kommunala skola som märker av konkurrensen mest. På våra el- och energiprogram har vi i dag konkurrens från IT-gymnasiet, och i höst startar en till friskola med samma program, säger rektor Christer Rosell.
Skolan har i år satsat cirka 80 000 kronor på marknadsföring, pengar som skulle ha kunnat gå till undervisning.
— Det är klart att det inte känns bra att lägga pengarna på det här, hellre hjälper jag en lågpresterande elev eller köper utrustning. Men samtidigt är det en mycket liten kostnad i vår budget på 120 miljoner kronor och det är nyttigt att tvingas berätta om sig själv och det man är bra på, säger Christer Rosell.
Lundellska skolan vill med en reklamfilm på tv locka elever till sin apoteksteknikerutbildning och sitt omvårdnadsprogram. Reklamfilmen, som kostade 63 000 kronor att producera, finansieras av sponsorer som landstinget, Uppsala kommun, Kommunal, med flera.
Tv-kampanjen är dock inte direkt kopplad till konkurrensen om eleverna, uppger skolans rektor Gunilla Stenkula.
— Det har med behovet av den här gruppen personal i arbetslivet att göra. Men visst kan det bli så i framtiden att vi måste göra reklam för att locka fler elever till skolan, säger Gunilla Stenkula, som påpekar att det inte bara är friskolorna som konkurrerar med de kommunala skolorna. De kommunala konkurrerar också med sig själva.
— Det nya Rosendalsgymnasiet konkurrerar ju med oss till exempel, säger hon.
Gymnasiechefen Ove Bergvall tycker dock inte att det finns någon negativ konkurrens mellan de egna skolorna.
— Vi ska ha ett koncerntänkande inom kommunen och vill inte konkurrera ut varandra, säger Ove Bergvall.
FAKTA/Så mycket kostar en gymnasieelev
Under 2006 tillämpar Uppsala kommun för första gången fullt ut ett system byggt på ett pris per elev och program, när resurserna ska fördelas till skolorna. Av de större nationella programmen är naturbruksprogrammet dyrast med en kostnad på 140 000 kronor per elev. De billigaste programmen ligger runt 65 000 kronor per elev.
El- och energiprogrammen som i höst kan komma att erbjudas på en ny friskola kostar cirka 90 000 kronor per elev. Skulle den nya skolan locka 20 elever som annars skulle gått på Fyrisskolan, innebära det 1 800 000 kronor i minskade intäkter på ett år för Fyrisskolan, som inför hösten räknat med ett oförändrat antal elever på de här programmen.
Så jobbar vi med nyheter