Skolor misstänks krydda betygen

De nationella proven ska användas för att göra en likvärdig och rättvis betygssättning av eleverna. Ändå sätter flera gymnasier i Uppsala mycket högre betyg än vad elevernas kunskaper visat sig vara på de nationella proven.
Förra året fick till exempel 20 procent av eleverna på Ekebygymnasiets livsmedelsprogram IG på det nationella provet i engelska A. Men när slutbetygen sedan sattes bedömdes eleverna kunna mer än vad de visat på provet. Och ingen av dem fick IG.
När eleverna på Fyrisskolans naturvetenskapsprogram gjorde samma engelskaprov fick 33 procent MVG. Men hela 47 procent av eleverna ansågs sedan vara värda det högsta slutbetyget.
Även på Jensen gymnasium fick fler elever bättre slutbetyg än provresultat. 13 procent fick MVG på det nationella provet i matematik A, men 39 procent fick MVG i betyg. Mycket bättre betyg sattes också på bland annat Katedralskolan, Bolandsgymnasiet, GUC och Rosendalsgymnasiet.

Ekebygymnasiets rektor Inger Söderberg tycker att de nationella proven är ett bra hjälpmedel i betygsättningen. Men hon anser inte att de mäter allt.
– Visst ska man försöka hålla betygen nära provresultaten. Men samtidigt handlar det om ett enda provtillfälle. Lärarna följer ju eleverna under en längre tid och ser andra saker som inte mäts i provet.
De stora skillnaderna mellan prov och betyg är allvarliga, anser Christer Öjdeby, som är uppdragsstrateg på kommunens kontor för barn, ungdom och arbetsmarknad.
– När det hela tiden är fler som har IG på de nationella proven än i slutbetygen är det någonting som inte stämmer.
Christer Öjdeby säger att det kan finnas flera orsaker till varför vissa skolor sätter mycket högre betyg. Att proven inte mäter allt som man tar hänsyn till när man sätter betyg kan vara en förklaring.
– Men det kan också vara så att vissa skolor sätter betyg direkt efter avslutad kurs, medan andra skolor väntar med att sätta betyg så att eleverna får mer tid på sig att kunna prestera bättre, säger han.

Även den stenhårda konkurrensen om eleverna mellan gymnasierna kan vara en förklaring till att skolorna är generösare i betygsättningen.
– Jag tror i sådana fall att det sker omedvetet för att man känner sig pressad av konkurrensen mellan skolorna. Men från kommunens håll är vi måna om att elevernas betyg inte ska bero på vilken skola de gått i utan på elevernas arbetsinsats, så vi håller ögonen på detta, säger Christer Öjdeby.


Fotnot: Uppgifterna i texten är från läsåret 2008/2009