Strukturersättningen är en extra ersättning som skolorna får för att kompensera för sociala faktorer som påverkar elevernas resultat. Modellen har funnits sedan 2004 och tar i dag hänsyn till fyra faktorer: Föräldrarnas utbildning, hur länge eleven bott i Sverige, om familjen har försörjningsstöd och om eleven lever med en ensamstående förälder.
Flera andra kommuner i landet infört samma modell, bland annat Stockholm.
Alliansen i Uppsala har dock gett i uppdrag att ta fram en ny modell som bara utgår från föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund. Genomförs den kan vissa skolor som i dag anses ha många resurssvaga elever få mindre strukturersättning.
Skolor som Sävjaskolan, Stordammens skola, Gottsundaskolan, Brantingsskolan och Kvarngärdesskolan kan förlora flera tusen kronor per elev årligen.
Vinnare är främst små skolor på landet som kan få flera tusen mer i ersättning.
Barn- och ungdomsnämnden har förslaget på sitt bord i dag. Ordförande Cecilia Forss (M) anser att strukturstödet måste ändras för att dagens modell är för krånglig och inte möjlig att utvärdera.
– Vi har fått kritik för den modell vi har i dag av Skolinspektionen som anser att den är för krånglig och inte går att följa upp. Rektorer och skolledade förstår inte på vilka grunder de får del av strukturbidraget. Då måste vi gå över till en enklare modell. Det här är i linje med vad skollagen säger och vad Skolverket vill, säger hon.
Den rödgröna oppositionen är mycket kritisk.
– Vi anser att det är viktigt att man fördelar pengar så träffsäkert som möjligt utifrån vetenskapligt säkerställda parametrar så att alla elever har chans att få godkänt i alla ämnen. Alliansen anser inte längre att det är viktigt. Man lämnar de säkra metoderna och inför något eget. Det är inte seriöst, säger Bengt Sandblad (S) andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Han anser att förslaget tar pengar från de skolor som i dag har stora behov av stöd och ger till dem som klarar sig bättre.
– Alliansen för en omvänd Robin Hood-politik. Det tycker vi mycket illa om.
Enligt Cecilia Forss finns inte någon forskning som visar att mer pengar automatiskt ger bättre kvalitet.
– Det är behoven som ska styra och vi har många små skolor på landet med dålig ekonomi där eleverna har problem att klara målen, så det är ingen sanning att vi tar från de fattiga och ger till de rika. Vi ger skolor med många nyinvandrade barn i stan mycket pengar i stöd, säger hon.
Är ni överens i Alliansen om förändringarna?
– Ja. Vi är överens. Men vi anser fortfarande att förslaget är krångligt att förstå och behöver omarbetas ytterligare. Så vi räknar med att ta ett slutgiltigt beslut först i maj, säger Cecilia Forss.