Sedan 2012 ska skolorna rapportera in till Centrala studiestödsnämnden, CSN, om elever varit frånvarande vid upprepade tillfällen. Trots att det totala elevantalet i gymnasieskolan gått ned gjordes fler anmälningar om skolk under det senaste läsåret. 491 elever förlorade studiebidraget vilket motsvarar 5,7 procent av de 8625 elever som gick en fristående eller kommunal gymnasieskola i Uppsala kommun. Läsåret 2011/2012 uppgick andelen till 4,7 procent.
Erik Ojala, nytillträdd gymnasiechef i Uppsala kommun, konstaterar att Uppsala inte sticker ut mot övriga riket. Stockholms län ligger i topp med flest skolkare. Lägst andel skolkare finns i Dalarnas och Västerbottens län, medan Uppsala län hamnar kring genomsnittet.
Den nationella statistiken över de anmälda skolkarna visar att 63 procent är pojkar, 37 procent är flickor.
– Vi ser att pojkar har lägre studieresultat. Man kan fundera om det finns en koppling och en kultur bland pojkar att skolka. Det är något som man på skolnivå kan behöva titta på, säger Erik Ojala.
På nationell nivå var det cirka 21 200 elever som förlorade studiebidraget på grund av skolk under det senaste läsåret. Det motsvarar 6,5 procent av cirka 324 000 gymnasieelever i landet.
– Vår bedömning är att tillämpningen av riktlinjer och praxis börjar sätta sig i skolornas rapportering. Det är bra om den olovliga frånvaron hanteras så likformigt som möjligt, säger Carl-Johan Stolt, utredare på CSN.
Dag Ingvar Nilson, rektor på Fyrisskolan i Uppsala, upplever inte att skolket på skolan har ökat. Han anser att det är de skärpta riktlinjerna som gjort att fler elever rapporteras. Skolan arbetar efter en plan för att utreda bakgrunden till skolk, om eleven utsatts för mobbning eller varit frånvarande av andra orsaker, säger han.
– Vi försöker jobba förebyggande med att prata med eleverna om konsekvenserna av skolk, både för studierna och ekonomin. Det kan bli allvarliga ekonomiska konsekvenser för en familj om studiebidraget dras in.
Jörgen Norman, rektor på Celsiusskolan i Uppsala, har inte sett att de skärpta reglerna haft någon avskräckande effekt på elever i allmänhet.
– Men på individnivå gör reglerna nytta. De som blir rapporterade är väldigt angelägna om att räta upp sin situation.
Hur länge det dröjer innan eleven kan få tillbaka rätten till studiebidrag varierar.
– Det måste hanteras på individnivå. Vi vill först se att det sker en varaktig förbättring så att den inte bara är en tillfällig historia.