Skolfrågan het i kommunfullmäktige
Kan man lita på alliansens löften om en bättre skola när lärartätheten i gymnasiet väntas sjunka i år igen? Det var en av de brännande frågorna när politikerna i kommunfullmäktige möttes för första gången i år.
Över blockgränsen. Kommunfullmäktige bjöd på flera debatter där alliansen och oppositionen gick hårt åt varandra.
Foto: Pelle Johansson
Förskolebristen och hur parker och närnatur kan värnas, var några av frågorna som diskuterades. När den kommunala gymnasieskolans ekonomi kom på tal kände sig många manade att gå upp i talarstolen.
Debatten initierades av kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V) som undrade hur kvaliteten i gymnasiet ska säkras när lärartätheten väntas minska från 7,4 lärare per 100 elever till 6,7 eller färre lärare per 100 elever.
Ilona Szatmari Waldau påminde om att den ansvarige gymnasiepolitikern Mohamad Hassan (FP) för ett år sedan hotade med att avgå om gymnasiet inte fick mer pengar år 2009.
- Folkpartiet, skolpartiet, håller inte sina löften, sa Ilona Szatmari Waldau.
Men Mohamad Hassan höll inte med:
- Vi fick 12 miljoner kronor mer i budgeten för 2009. Men sedan vände konjunkturen och resurserna verkar inte räcka till. Ändå har vi, trots tuffa tider, kunnat freda gymnasiet från besparingar.
Enligt socialdemokraten Ulrik Wärnsberg har alliansens skolpolitik bara inneburit försämringar för den kommunala gymnasieskolan.
- Linnéskolan ska läggas ner, lärartätheten sjunker och det blir fler friskolor. Hur ska man kunna lita på alliansens löften om en bättre skola? undrade han och passade på att ge ett råd:
- När vi var i majoritet och hamnade i ekonomiska problem höjde vi skatten med 50 öre, då ökade lärartätheten. Det kan vara ett tips, sa han.
Men en skattehöjning är ingen lösning, enligt Mohamad Hassan. I stället måste gymnasieskolan prioritera hårdare.
- Hög lärartäthet leder inte per automatik till en bra skola. Vi i alliansen har tagit tuffa beslut förut och kan göra det igen, sa han.
Så jobbar vi med nyheter