Det kommunala bolaget Skolfastigheter har gjort en samlad vinst på drygt en halv miljard sedan 2014. Även om man kan argumentera för att den vinsten stannar inom Uppsala kommun så innebär det dock också att kommunens kostnader för friskolorna ökar.
Enligt reglerna ska skolpengen till friskolorna motsvara de totala kostnaderna för de kommunala skolorna. Modellen är ifrågasatt och för några år sedan kom en utredning som visade att detta innebär att de kommunala skolorna missgynnas, eftersom kommunen alltid måste ha en beredskap att ta emot nya elever.
I Uppsala innebär denna beredskap att de kommunala skolorna ser hyreskostnaderna skjuta i höjden när nya skolor byggs. De flesta friskolorna har kvar sina gamla lokaler, men kompenseras ändå för de ökade lokalkostnaderna i kommunens skolor. Det gör att den del av skolpengen som består av lokalkostnader ökar betydligt mer än friskolornas egen hyreskostnad.
Skolfastigheters vinster betalas nästan uteslutande av de kommunala skolorna. Även denna vinst blir då en del av ersättningen som friskolorna får av kommunen. De senaste åren har vinsten i Skolfastigheter på det sättet höjt ersättningen till Uppsalas friskolor med mellan 25 och 50 miljoner kronor per år. Den samlade vinsten sedan 2014 har gett friskolorna ett tillskott på 143 miljoner kronor.
Eva Christiernin (S), tillträdande ordförande i utbildningsnämnden, är kritisk till regelverket som hon menar överkompenserar friskolorna. Men hon säger att det är en fråga som avgörs på nationell nivå.
– Den tolkning som vi har gjort och som godkänts av våra auktoriserade revisorer innebär att kommunen inte får subventionera ett bolag. Vi har valt en modell som vi juridiskt fått tummen upp för, säger hon.
I Stockholm kan man uppenbarligen driva bolaget utan vinst, varför går det inte här?
– Då utmanar man lagstiftningen och det är något som våra professionella revisorer avråder från, säger hon.
Jennie Claesson (L), ordförande i utbildningsnämnden, säger att hon i grunden är positiv till friskolor och att de ska kompenseras, men att man kan behöva skruva på systemet.
– Vi behöver titta på likvärdigheten och se över hur vi jobbar med lokalförsörjningen. Ett aktiebolag behöver ha en avkastning, men frågan är om den behöver vara så hög som hos Skolfastigheter, säger hon.