Skolbibliotek utnyttjas dåligt
Skolbiblioteken är underutnyttjade. Det visar en undersökning om skolornas läs- och skrivarbete som gjorts i Uppsala kommun. Undersökningen visar också att läsning måste var mer i fokus i alla ämnen, inte bara i svenska.
—Biblioteksanvändningen borde öka. Men det ser något bättre ut i de högre årskurserna, säger hon.
Passar andra ämnen
Det är lärare i svenska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen som svarat på frågorna. Bland annat har lärarna svarat på vilken typ av texter som används. Skönlitteratur är föga överraskande framträdande i svenska, men förekommer bara i viss mån inom samhällsvetenskapen och nästan inte alls inom naturvetenskapen. Så skulle det absolut inte behöva vara.
—Skönlitteratur kan vara en utmärkt ingång till ämnet. Man kan till exempel läsa science fiction inom fysiken. Men det finns ingen sådan tradition, och lärarna i de här ämnena får heller ingen sådan utbildning, säger Caroline Liberg.
Arbeta med texter
Hur man arbetar med och läser texter måste över huvud taget vara en viktig del av undervisningen i varje ämne, oavsett om man läser skönlitteratur, faktatexter som tidningar och uppslagsverk, eller läroböcker. Så är inte fallet i dag.
—Alla lärare måste agera ämnesspråklärare i sitt ämne och ta upp frågor om läsning och texter. Det är ju genom språket du lär dig. Det här måste lärarna få med sig redan på lärarutbildningarna, säger Caroline Liberg.
Särskilt mindre självständiga elever riskerar i dag att missa kunskaper i ämnen där man inte arbetar på olika sätt med texterna.
—Läsning, samtal, skrivning. Allt krävs för att man ska komma in i och förstå ämnet. Här har vi inte kommit så långt, säger Caroline Liberg.
Genombrott för retorik
Enkätsvaren har också visat att det finns mycket som är bra med läs- och skrivarbetet på skolorna.
—Retorikämnet har slagit igenom och många jobbar med samtalande och muntlig framställning. Det är positivt, säger Caroline Liberg.
En del svarar att de brukar utgå från elevernas egna erfarenheter vid textläsningen, och relativt många uppger att de ofta arbetar med kärninnehållet i texten för att sedan dra slutsatser, jämföra med egna erfarenheter, med mera.
—Den här formen av lärarerfarenheter är en god grund att stå på i arbetslagen när man ska utveckla den här typen av arbetssätt, säger Caroline Liberg.
Svarsfrekvensen var sammantaget låg. Bland lärarna ifrån fyran till och med nian, var den emellertid 66 procent, medan den på gymnasiet endast var 34 procent.
Så jobbar vi med nyheter