Skolanalys: Fler borde kunna nå målen i årskurs 9

Fler niondeklassare i Uppsala kommun borde kunna nå målen än vad som är fallet i dag. Det visar statistisk som tar hänsyn till faktorer som föräldrars utbildningsnivå.—Det här är absolut inte bra, säger Bengt Sandblad (s).

Uppsala2005-10-10 00:00
Under läsåret 2003/2004 kunde man enligt Skolverkets analysverktyg SALSA förvänta sig att 78 procent av Uppsala kommuns niondeklassare skulle uppnå undervisningsmålen. Bara 72 procent gjorde det. SALSA tar hänsyn till föräldrars utbildningsnivå, invandrarbakgrund och elevers kön.

Uppsala långt bak
Av de 36 kommuner i landet som har den högsta utbildningsnivån på föräldrarna placerade sig Uppsala först på 34 plats, sett till skillnaden mellan det förväntade och det faktiska resultatet.
Bengt Sandblad (s), ordföranden i barn- och ungdomsnämnden, kan inte ge någon rak förklaring till att Uppsala inte når upp till vad som kan förväntas.
—Det har säkert många orsaker och vi tittar noga på det här, säger han.

Haveriutredning
En som reagerat på Skolverkets statistik är föräldern och skolläkaren Helena Salonen Ros, som i en insändare i UNT samt i brev till Bengt Sandblad och andra skolpolitiker frågat om inte en haveriutredning av grundskolan i Uppsala kommun borde genomföras.
Det tycker inte Bengt Sandblad.
—Utvärdering och förändring måste vara en del av skolornas ordinarie vardag. Mycket sådant arbete görs, men mycket behöver göras. Det kan aldrig bli aktuellt med en enda haveriutredning, säger han.
Helena Salonen Ros tror inte att förklaringen och lösningen ligger i händerna på skolpersonalen.
—Lärarna är nog ungefär desamma i alla kommuner. Därför började jag titta på hur mycket pengar Uppsala lägger per elev, och Uppsala ligger lågt, säger Helena Salonen Ros.

Skillnad i resurser
I universitetsstaden Lund är situationen den omvända, jämfört med Uppsala. Där når fler elever i nian målen än vad man kan förvänta sig anligt SALSA. 89 procent nådde målen läsåret 2003/2004, alltså 17 procentenheter fler än i Uppsala. Mellan kommunernas förväntade värden skiljde 6 procentenheter. Lund lade samma år 6 600 kronor mer per elev på undervisningen än vad Uppsala gjorde.
—Visst kan detta vara en förklaring. I Uppsala kommun har vi nu också ökat resurserna till skolan. Men samtidigt är det känt att kopplingen mellan resurser och resultat inte är entydig, säger Bengt Sandblad.
Helena Salonen Ros tycker att hon både som förälder och som skolläkare inom Uppsala kommun kan se följderna av en för skral satsning på skolan.
—Jag tror inte att barn med särskilda behov får tillräckligt med hjälp i Uppsala kommun, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om