Skolan som fann kunskapen igen

I tv-serien Klass 9 A uppvisar eleverna stora kunskapsluckor. På bara tre månader ska åtta superpedagoger försöka lyfta dem från botten till toppen av Sveriges klasser. Fast nog måste man väl sätta in stöten mycket tidigare?

Sabina El-Beb går i klass 9A på Gottsundaskolan - där gillar man inte tv-serien Klass 9A

Foto: Jörgen Hagelqvist

Uppsala2008-03-11 07:41

I klass 9A på Gottsundaskolan har bara några få sett tv-serien Klass 9A. En av dem är Miran Ahmad.
- De orkar inte med, men de är inte dumma i huvudet, säger han.
Klasskompisen Kardo Rostam har också sett programmet och konstaterar krasst:
- Om man inte vill lära sig så gör man inte det.
Förra året gick en nia ut Gottsundaskolan med klart bättre resultat än tidigare avgångsklasser. De var pilotklass för en ny metodik, portfolio. Förenklat går det ut på att lära sig hur man lär sig och att arbeta mot tydliga, mätbara mål. Nu jobbar alla elever på Gottsundaskolan så.
- Vi har en massa mål och måste göra dem mätbara för eleverna så att de förstår vad som krävs och om de har uppnått målen eller inte, säger Lotta Svedberg, lärare i svenska och engelska.
Vid en dator sitter Erik Öfverberg i 7C och renskriver sin engelskuppsats som handlar om motorcross. Han berättar vad han tycker krävs för att man ska lära sig mycket:
- Bra lärare. De ska inte vara taskiga och skrika, utan snälla och roliga. Det får inte vara för mycket prat på lektionerna. Och kompisarna ska vara bra så att man har det bra på rasterna, för då går man hellre till skolan än sitter hemma.
Uppsalas skolor har överlag förbättrat resultaten. Förra året gick fler niondeklassare ut med godkända betyg i alla ämnen än tidigare. För första gången på sex år är man uppe i riksgenomsnittet. Det så kallade SALSA-värdet förbättrades också, liksom resultaten på de nationella proven. Skolan har satt mer fokus på kunskaperna. Till stor del handlar det om att göra målen tydliga för eleverna, föräldrarna och lärarna. Många skolor har prövat nya arbetsformer.
Sedan kommundelarna avskaffades och organisationen för grundskolan blev gemensam år 2003 har det blivit enklare att få en samlad bild och göra gemensamma utbildningssatsningar, berättar Lena Wiman, skolchef för norra området i Uppsala kommun.
- Resultaten följs upp mer systematiskt nu, säger hon.
När det gäller svenska som andraspråk är resultaten fortfarande dåliga, men insatser pågår för att förbättra villkoren för elever med utländsk bakgrund.
Generellt har man lagt in krutet för sent i skolan, anser Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan.
- Stödåtgärder måste sättas in tidigt, inte bara i årskurs nio.

Fotnot: Skolverkets SALSA-värde anger förväntat resultat med hänsyn till elevernas bakgrundsfaktorer såsom kön, invandrade föräldrar och föräldrarnas utbildningsbakgrund.

"Välutbildad personal är grunden. Och att man satsar mer på baskunskaper, tidigt. Det har varit lite fult att traggla multiplikationstabellen."
Catharina Björkbäck, lärare i matte och NO, Tunabergsskolan

"Av lärarna krävs att de tar fasta på elevernas starka sidor och har höga förväntningar på dem. Man måste satsa på både trygghet och kunskap."
Lars Romanus, skolchef i Uppsala kommuns nordöstra område

"Man måste vara koncentrerad, jobba på och lyssna på läraren."
Margarita Kalafati, klass 7C, Gottsundaskolan

"Det är bra när läraren berättar och sämre när man måste läsa själv. Det får inte vara för pratigt för då är det är svårare att koncentrera sig."
Emil Nyholm, elev i klass 7C, Gottsundaskolan

"Man gör det man ska göra och klarar sina mål. Man måste hänga med på lektionerna och fråga om man inte förstår."
Ali Mosa, elev i klass 7C, Gottsundaskolan

"Framför allt ordning och reda. Inte militär disciplin, men man ska komma i tid, ha material med sig och ta ansvar. Om det inte funkar behöver man ta kontakt med föräldrarna och fråga vad eleven gör på kvällar och nätter, om han eller hon ätit frukost. Tänk om man hade mer tid för det!"
Faryd Sivand, lärare i matte och NO, Heidenstamsskolan

"I mina ämnen är det viktigt att ha så mycket labbövningar som möjligt och att eleverna får träna sig i att skriva labbrapporter. Då får de reflektera, analysera resultatet och dra slutsatser."
Sadia Khalili, lärare i matte och NO, Gottsundaskolan

"Eleverna måste ta ansvar för sitt eget arbete, annars kan de aldrig få bra betyg. Det krävs vilja och motivation. Eleverna ska tycka att det är roligt."
Bengt Lundvall, lärare i slöjd, Gottsundaskolan

"Det är viktigt att ha humor när man jobbar med ungdomar. Och man måste visa att man gillar eleverna. Det behövs också kringpersonal för att skapa ökad trygghet, och lärarna kan gärna hänga i uppehållsrummet."
Martin Jansson, lärare i svenska och SO, Brantingskolan

"Det är mycket en resursfråga. Har man 31 elever är det jättesvårt att nå alla elever, även om man är ambitiös och kompetent. En del elever är på mellanstadienivå, andra kunde man skicka direkt till gymnasiet."
Lisbeth Wern, lärare i matte och NO, Almunge skola

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om