"En halv miljon kronor är ett stort avbräck för oss", säger Annika Brodén, rektor vid Hagmarkens förskola och skola i Bälinge.
Uppsala kommuns mittenstyre, S, MP och L, drar ned ersättningen till förskolor, fritidshem och F-3 klasser medan grundskolans mellan- och högstadium får mer pengar. Samtidigt reduceras friskolornas ersättning för administrativa kostnader.
Det innebär att alla fristående förskolor får en neddragning av sin skolpeng med 1,3 procent. Fritidshem och förskoleklasser som drivs av friskolor får nära tio procent mindre i ersättning. Vinnare är årskurserna 4-9 som får en höjning med runt fem procent.
Hagmarken förskola och skola i Bälinge, som både har förskola, fritids och F-3 skola, räknar med att få 500 000 kronor mindre till sin verksamhet.
– Det är ett stort avbräck för oss. Vi håller på att titta på effekterna, säger rektor Annika Brodén.
Skolkoncernen Norlandia som har nio förskolor i Uppsala får mer än en miljon kronor i minskad ersättning.
– Vi tvingas dra ner med flera tjänster. Kommunens agerande är inte konsekvent. Man säger sig vilja värna och prioritera förskolans kvalité men drar samtidigt ned ersättningen, säger skolchef Eva-Lotta Kling von Schmalensee.
Norlandia har ett 70-tal förskolor runt om i landet. Kan ni inte parera neddragningen med pengar från andra delar av verksamheten?
– Det är en sak vi får titta på. Men varje enhet har väldigt olika förutsättningar och alla ska bära sina egna kostnader, säger Eva-Lotta Kling von Schmalensee.
Utbildningsnämndens ordförande Helena Hedman Skoglund (L) säger att förändringarna görs för att följa lagstiftningen och för att fristående och kommunala skolor ska behandlas lika.
– Nu följer vi reglerna för hur ersättningar till olika skolformer ska räknas ut. Det innebär att friskolorna får ersättning för sina administrationskostnader med ett schablonbelopp på tre procent. Tidigare har det inte räknats ut korrekt, säger hon.
Utbildningsnämndens ordförande Helena Hedman Skoglund (L) .
Omfördelningen av kostnader mellan förskola och grundskola görs för att grundskolans årskurser 4-9 går med underskott medan förskola och fritids har överskott.
– Högstadiet har fått utökade timplaner och fler undervisningstimmar per dag. Genom omfördelningen får de tillräckligt med resurser.
Det kan ju innebära att vissa friskolor måste skära ned kraftigt?
– Vissa skolor kommer att påverkas mer än andra. Men vi har skjutit till 40 miljoner kronor extra för att undvika just det. Tanken är inte att slå mot friskolor. De som har högstadium får mer pengar och det är tre fjärdedelar av friskolorna. De som har verksamhet från förskoleklass upp till årskurs nio går plus minus noll, säger Helena Hedman Skoglund.
Den politiska oppositionen är kritisk till att stora friskolekoncerner gynnas av det nya systemet.
– Små lokala aktörer har inte samma chans att omfördela pengar för att täcka minskade anslag. Risken finns att de tvingas lägga ned. Färre friskolor kommer att satsa på lägre årskurser om de får mindre i ersättning, säger kommunalrådet Jonas Segersam (KD).
Cecilia Forss (M), ledamot i fullmäktige och engagerad i en av de friskolor som drabbas, anser inte att det handlar om lagar och regler utan att förändringen är politiskt motiverad. Dagens system har funnit tio år och fungerat.
– Mittenstyret vill inte att de yngsta barnen ska ha så mycket resurser som de fått hittills. Läser man kommunens egen kvalitetsredovisning ser man att satsningar behövs just där man tar bort dem, skriver hon i ett mejl.