Matsalen är i storlek som de allra flesta skolkantiner och rymmer 250 matgäster. Men den har delats av med drygt meterhöga väggar. En varmt röd, en milt gul och en blå avdelning. Alla med olika typer av stolar och väggfasta soffor. Ingen lyxig möbelstil, men smakfull.
Det är lunchdags och in strömmar förväntansfulla matgäster. Många tar en snabbkoll för att se vad som bjuds på de fyra runda bufféborden där de kan hämta mat. Vid två av bufféerna finns ugnsbakad lax med gräslökssås, vid den tredje pannbiff i löksås med stekt småpotatis, och vid den fjärde avdelningen broccoli- och blomkålslasagne med paprikasås. Är det svårt att välja får man gärna ta av allt.
Dessutom en salladsbuffé med tre olika sallader, skurna grönsaker och dressingar. På alla bufféerna finns färsk frukt av olika sorter och färskt mjukt bröd. Måltidsdricka finns på alla bord. Precis som salt och peppar.
Lockar konferensgäster
Lotta Andreassons idé när hon startade som konsult i skolmåltidsbranschen var att utnyttja sina erfarenheter från krogbranschen. Hon vill driva en skolmatsal där eleverna trivs, får äta i lugn och ro, och erbjuds näringsriktig och god mat.
Engelska skolan, en friskola i södra Stockholm med elever från årskurs 6 till och med gymnasiet, var en av de första hon tog sig an. Matsalen drivs av Lotta och Tomas Klein.
— Det här går självklart också att driva i kommunal regi. Problemet är att det kan vara svårare att förändra i den organsiationen. Men att göra en trevlig miljö är inte svårt och dyrt. Det är inte dyrare att måla gult än vitt. Möblerna är inte dyrare, men det kräver lite letande innan man hittar de rätta sakerna till rätt pris.
Nu när skolan funnits ett par år är det också allt fler människor som inte hör till skolan som kommer dit och äter. Bredvid eleverna sitter byggjobbare och pensionärer. Dessutom finns det konferensgäster som äter i matsalen av och till.
— Skolköken är en oerhört dåligt utnyttjad resurs. Om man räknar ut ett genomsnitt så används skolmatsalarna och köken totalt 30 dagar om året. Vilken företagare har råd med något sådant?
- Min dröm är att skolmatsalarna skulle hålla öppet från sju på morgonen till tio på kvällen. Man skulle kunna äta allt från frukost till att hämta med sig mat hem.
Utnyttjar sin kapacitet
Vi frågar oss förstås hur det går att erbjuda tre rätter, frukt och bröd här när nästan ingen annan skolmatsal klarar det.
- Maten i sig är inte dyrare. Våra råvarukostnader ligger på mellan 7 och 10 kronor per portion. Det är inte dyrare att servera flera rätter. Det som gör att vi klarar den där extra guldkanten är inkomster från konferensgästerna. Vi tar från de rika och ger till de fattiga. Det är förstås så man måste göra. Därför tycker jag att många skolkök skulle utnyttja sin kapacitet. Jag är säker på att det finns skolor i Uppsala där man skulle kunna ta emot konferensgäster om man hade bra mat och miljö.
På Engelska skolan kostar skolmaten för gymnasisterna 1 000 kronor per läsår. Rektor Barbara Bergström betalar 34 kronor per portion.
- Dyrt? Det vet jag inte. Men om pengar ska läggas på skolmaten eller läroböckerna handlar ju om vad man prioriterar. Jag tycker att maten är viktig, säger Barbara Bergström, som dagligen cirkulerar i matsalen och pratar med eleverna. Hon påpekar också att matsalspersonalens engagemang är oerhört viktigt för trivseln. De har även kontaktat henne när någon elev ätit dåligt.
Pizza och hamburgare portade
Bemötandet av eleverna tycker Lotta Andreasson är sådant som glöms bort. Det gäller att se eleverna, säger hon. Att tala med dem, att bry sig. Och reagera när de beter sig fel i matsalen.
Det finns också gränser för vad som serveras här i matsalen på Engelska skolan. Pizza och hamburgare är i princip portade.
— Det kan de äta hemma. Och skulle vi ändå ha hamburgare så ska de vara gjorda av pannbiff och riktigt bra bröd. Eleverna måste lära sig att äta riktig mat. Det är vår uppgift att förbereda dem för vuxenlivet. Det går inte när man kommer ut i arbetslivet att sitta och peta i maten och säga vad är det där? Sånt tycker jag inte om, säger Lotta Andreasson.