Matsalen Àr i storlek som de allra flesta skolkantiner och rymmer 250 matgÀster. Men den har delats av med drygt meterhöga vÀggar. En varmt röd, en milt gul och en blÄ avdelning. Alla med olika typer av stolar och vÀggfasta soffor. Ingen lyxig möbelstil, men smakfull.
Det Ă€r lunchdags och in strömmar förvĂ€ntansfulla matgĂ€ster. MĂ„nga tar en snabbkoll för att se vad som bjuds pĂ„ de fyra runda buffĂ©borden dĂ€r de kan hĂ€mta mat. Vid tvĂ„ av buffĂ©erna finns ugnsbakad lax med grĂ€slökssĂ„s, vid den tredje pannbiff i löksĂ„s med stekt smĂ„potatis, och vid den fjĂ€rde avdelningen broccoli- och blomkĂ„lslasagne med paprikasĂ„s. Ăr det svĂ„rt att vĂ€lja fĂ„r man gĂ€rna ta av allt.
Dessutom en salladsbuffé med tre olika sallader, skurna grönsaker och dressingar. PÄ alla bufféerna finns fÀrsk frukt av olika sorter och fÀrskt mjukt bröd. MÄltidsdricka finns pÄ alla bord. Precis som salt och peppar.
Lockar konferensgÀster
Lotta Andreassons idé nÀr hon startade som konsult i skolmÄltidsbranschen var att utnyttja sina erfarenheter frÄn krogbranschen. Hon vill driva en skolmatsal dÀr eleverna trivs, fÄr Àta i lugn och ro, och erbjuds nÀringsriktig och god mat.
Engelska skolan, en friskola i södra Stockholm med elever frÄn Ärskurs 6 till och med gymnasiet, var en av de första hon tog sig an. Matsalen drivs av Lotta och Tomas Klein.
â Det hĂ€r gĂ„r sjĂ€lvklart ocksĂ„ att driva i kommunal regi. Problemet Ă€r att det kan vara svĂ„rare att förĂ€ndra i den organsiationen. Men att göra en trevlig miljö Ă€r inte svĂ„rt och dyrt. Det Ă€r inte dyrare att mĂ„la gult Ă€n vitt. Möblerna Ă€r inte dyrare, men det krĂ€ver lite letande innan man hittar de rĂ€tta sakerna till rĂ€tt pris.
Nu nÀr skolan funnits ett par Är Àr det ocksÄ allt fler mÀnniskor som inte hör till skolan som kommer dit och Àter. Bredvid eleverna sitter byggjobbare och pensionÀrer. Dessutom finns det konferensgÀster som Àter i matsalen av och till.
â Skolköken Ă€r en oerhört dĂ„ligt utnyttjad resurs. Om man rĂ€knar ut ett genomsnitt sĂ„ anvĂ€nds skolmatsalarna och köken totalt 30 dagar om Ă„ret. Vilken företagare har rĂ„d med nĂ„got sĂ„dant?
- Min dröm Àr att skolmatsalarna skulle hÄlla öppet frÄn sju pÄ morgonen till tio pÄ kvÀllen. Man skulle kunna Àta allt frÄn frukost till att hÀmta med sig mat hem.
Utnyttjar sin kapacitet
Vi frÄgar oss förstÄs hur det gÄr att erbjuda tre rÀtter, frukt och bröd hÀr nÀr nÀstan ingen annan skolmatsal klarar det.
- Maten i sig Àr inte dyrare. VÄra rÄvarukostnader ligger pÄ mellan 7 och 10 kronor per portion. Det Àr inte dyrare att servera flera rÀtter. Det som gör att vi klarar den dÀr extra guldkanten Àr inkomster frÄn konferensgÀsterna. Vi tar frÄn de rika och ger till de fattiga. Det Àr förstÄs sÄ man mÄste göra. DÀrför tycker jag att mÄnga skolkök skulle utnyttja sin kapacitet. Jag Àr sÀker pÄ att det finns skolor i Uppsala dÀr man skulle kunna ta emot konferensgÀster om man hade bra mat och miljö.
PÄ Engelska skolan kostar skolmaten för gymnasisterna 1 000 kronor per lÀsÄr. Rektor Barbara Bergström betalar 34 kronor per portion.
- Dyrt? Det vet jag inte. Men om pengar ska lÀggas pÄ skolmaten eller lÀroböckerna handlar ju om vad man prioriterar. Jag tycker att maten Àr viktig, sÀger Barbara Bergström, som dagligen cirkulerar i matsalen och pratar med eleverna. Hon pÄpekar ocksÄ att matsalspersonalens engagemang Àr oerhört viktigt för trivseln. De har Àven kontaktat henne nÀr nÄgon elev Àtit dÄligt.
Pizza och hamburgare portade
Bemötandet av eleverna tycker Lotta Andreasson Àr sÄdant som glöms bort. Det gÀller att se eleverna, sÀger hon. Att tala med dem, att bry sig. Och reagera nÀr de beter sig fel i matsalen.
Det finns ocksÄ grÀnser för vad som serveras hÀr i matsalen pÄ Engelska skolan. Pizza och hamburgare Àr i princip portade.
â Det kan de Ă€ta hemma. Och skulle vi Ă€ndĂ„ ha hamburgare sĂ„ ska de vara gjorda av pannbiff och riktigt bra bröd. Eleverna mĂ„ste lĂ€ra sig att Ă€ta riktig mat. Det Ă€r vĂ„r uppgift att förbereda dem för vuxenlivet. Det gĂ„r inte nĂ€r man kommer ut i arbetslivet att sitta och peta i maten och sĂ€ga vad Ă€r det dĂ€r? SĂ„nt tycker jag inte om, sĂ€ger Lotta Andreasson.