Tiden i högstadiet är en avgörande och på många sätt utsatt period i livet. Känslorna och humöret kan svänga snabbt. Det intygar Sonja Fölster, Lise Flarup, Mats Richardsson och Linus Åbrink på Valsätraskolan.
De läser i samma engelskaklass och har precis börjat det nionde och sista året i grundskolan.
Visst är frågorna om hälsa, stress och välmående något man diskuterar, säger de, men kanske framför allt med sina närmaste kompisar.
– Det är väldigt olika från dag till dag hur man känner sig. Skolan är en så stor del av livet och de flesta har hela sin sociala bas här, så är det bra i skolan påverkar det allting, säger Sonja Fölster.
De andra nickar instämmande och tillägger att det är ganska lugnt så här långt, när terminen precis kommit i gång.
När det drar ihop sig till nationella prov och betygssättning blir det andra bullar.
– Nu i nionde klass känns det ännu viktigare att lyckas, det går inte att strunta i några läxor. Betygen påverkar så mycket när man ska söka vidare sedan. Det är en stressfaktor, säger Linus Åbrink.
– Jag tycker nog att det var ännu mer stress i sjunde klass, när allting på skolan var nytt. Nu när man är mer van och känner sig hemma är det lättare att prestera och göra sitt bästa, flikar Lise Flarup in.
Alla är i alla fall ense om att de går på en bra skola. Skulle de behöva prata om sin livssituation eller be om hjälp vet de vart de ska vända sig, och de ser positivt på sina egna framtidsutsikter.
Idrottsläraren Neno Dervovic känner väl igen bilden av hur elevernas humör går och upp och ned under läsåret. Stressen ökar särskilt mot slutet av terminerna, säger han.
– Då märker vi tydligt att de är uppe i varv, de känner mer krav att prestera. Det kan vara svårt att komma ifrån den situationen, men med den nya läroplanen har det blivit tydligare vilka kunskapskrav som gäller och lättare för oss att kommunicera det med eleverna, säger han.
Ett genomgående drag i hälsoenkäterna är den stora skillnaden i resultat mellan könen.
Men att pojkarna i samtliga årskurser enligt svaren mår bättre än flickor behöver inte ha någon grund i verkligheten, tror läraren Jeanette Zetterlind.
– Flickor har lättare att erkänna att de inte mår bra och känner sig stressade. Pojkarna i den här åldern vågar inte visa sin känslighet på samma sätt, säger hon.