Utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) är kritisk till att kommunen måste fortsätta betala ut ersättningar till föreningen bakom grundskolan Manar Al-Houda.
Den fristående grundskolan Manar Al-Houda blev av med sitt tillstånd i mars i år. I sitt beslut att återkalla tillståndet skrev Skolinspektionen att personerna bakom Manar Al-Houda var olämpliga att bedriva skolverksamhet.
Men när höstterminen började i augusti öppnade skolan som vanligt. Verksamheten pågår än idag och i nuläget är 102 barn upp till årskurs sex inskrivna.
Kommunen fortsätter att betala ut skolpengar på cirka en miljon kronor i månaden till Manar Al-Houda. Ersättningen är extra hög eftersom många av barnen har invandrarbakgrund eller lågutbildade föräldrar. Sedan Skolinspektionen drog in tillståndet har Manar Al-Houdas grundskola med tillhörande fritids mottagit sammanlagt 10,3 miljoner. Kommunens senaste utbetalning skedde i september och beloppet blev då 782 000 kronor.
Hur kommer det sig då att skolan kan hålla öppet trots att den blivit av med tillståndet? Förklaringen är att Skolinspektionens beslut att stänga Manar Al-Houda gäller först när det vunnit laga kraft. Det innebär att skolan kan fortsätta medan domstolarna utreder om Skolinspektionens beslut är korrekt.
Manar Al-Houda har överklagat till förvaltningsrätten där ärendet nu legat i fem månader. Två gånger har skolan begärt och beviljats extra tid för att inkomma med fler handlingar. Om förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje kan domen sedan överklagas till kammarrätten och därefter vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.
Så länge rättsprocessen pågår fortsätter kommunens utbetalningar. I fjol stängde kommunen Manar Al-Houdas förskola på grund av brister i undervisningen. Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden i Uppsala kommun, är kritisk till att grundskolan kan fortsätta ha öppet.
– Kommunen är ålagd att betala ut pengar till en verksamhet som vi saknar förtroende för. Det är minst sagt provocerande.
Det är väl viktigt att beslutet att dra in skolans tillstånd är rättssäkert och ordentligt prövat av domstolarna?
– Jag har förståelse för att skolan överklagar men rättsprocessen går för långsamt. Först tog Skolinspektionen två år på sig för sin utredning och nu ska det utredas av domstolar, säger Eva Christiernin.
För att värna barnens bästa bör de få sin utbildning i någon annan skola, skriver Skolinspektionen i sitt beslut. Eva Christiernin håller med.
– I nuläget får barnen inte den utbildning de har rätt till. De har hamnat i ett limbo där allt förhalas.
Att Skolinspektionen drog in skolans tillstånd i våras beror bland annat på att företrädare ljugit för myndigheten. Skolan påstod att man anställt en kurator vilket inte var sant. Det fanns även brister i ekonomin och åtta år i rad hade skolans revisor anmärkt på hur redovisningen sköttes.
Utredningen visar att skolan till stor del är uppbyggd kring en släkt. I sin motivering för att återkalla tillståndet lyfter Skolinspektionen fram att flera av de som är knuta till skolan, såväl anställda som ledande företrädare, har släktband till varandra.
UNT har tidigare intervjuat före detta anställda på skolan som hävdat att barn tystats ner när de berättat att de fått stryk hemma. Skolpersonal påstås ha gjort så för att skydda föräldrarna från socialtjänsten, något skolans ledning förnekat.
Ledningen för Manar Al-Houda avböjer att kommentera.