Skogsbränning bäddar för djurliv

Naturvårdsbränning kallas det för när hotade arter och missgynnad natur får hjälp på traven. Länsstyrelsen i Uppsala bränner ner mindre skogspartier i naturreservat ungefär en gång om året i detta syfte.

Och på torsdagen var det alltså dags igen. Långt från bebyggelse och mitt inne i urskogen knastrade det ordentligt när elden betade av meter för meter av den mossbeklädda marken. Det var ett två hektar stort område i Styggkärrets naturreservat som fick brinna upp.
- Förr i tiden brann en procent av skogen varje år. I dag är det bara en halv promille eftersom vi oftast hinner släcka de flesta skogsbränder, säger Mikael Lundberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen som var på plats under dagen.

I Styggkärret finns mestadels 100-årig barrskog, myrar, sumpmark och små lundar. Över 50 arter som är kända från området finns på den nationella rödlistan för hotade arter.
- Det är de vi värnar om. När skogen brinner mår ett stort antal hotade arter bra av den störning i landskapet som brand orsakar. Det döda ger plats för nytt liv att spira igen. säger Mikael Lundberg.

Skalbaggar behöver exempelvis död ved i skogen för sin överlevnad. En skalbaggssort som säkerligen blir glad över nedbrunnen skog är raggbocken. Den är ovanlig men finns i Styggkärret.

Naturvårdsbränning gör även gott för alla träd. Eftersom de flesta tallar är ungefär lika gamla, behöver några försvinna för att nya ska få växa upp och underlätta en varierad åldersstruktur i urskogen.

Det tog bara några timmar för det inmutade skogspartiet att brinna upp efter att utposterad brandpersonal tuttat eld med hjälp av gasolbrännare längs områdets ytterkant. Vattnet att släcka med hämtades från ett kärr i närheten och pumpades upp i medhavda brandslangar. Några brandbilar behövdes alltså inte. Både brandpersonal och länsstyrelsens folk tyckte att det gick lugnt och sansat till. Vädret var det bästa tänkbara, knappt någon vind och fortfarande fukt kvar i mossan.