Genom att använda biomassa från energiskog kan man få energi samtidigt som kolet lagras upp i marken där energiskogen odlas. Det ger en dubbel klimatvinst, både för att man tar bort växthusgaser från luften och att man kan ersätta fossila bränslen i förbränningen.
– Energiskogen binder mer kol i marken samtidigt som vi producerar energi. Med de simuleringsmodeller vi har gjort fortsätter inbindningen i åtminstone ett par hundra år, säger Per-Anders Hansson, professor vid Institutionen energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Läs mer: Myter och sanningar om klimatet
Läs mer: Vi silar mygg och sväljer kameler
Läs mer: Klimatutsläpp mäts i Björklinge
Läs mer: Solbränsle för framtidens bil
För att det ska bli mer lönsamt med energiskogsodling skulle lantbrukarna behöva få betalt för den miljönytta som energiskogen gör för klimatet.
Kruxet är att man behöver vara säker på att kolet verkligen stannar kvar i marken för att man ska ha en varaktig effekt på klimatet. Slutar man odla salix, vilket är det vanligaste trädslaget i energiskogsodlingar, kommer kolet i marken sakta att frigöras igen. 25 år efter att odlingen upphörde återstår 60 procent av det inlagrade kolet. Efter 50 år finns 35 procent av det lagrade kolet kvar i marken.
– Då skulle man kanske behöva ett system där man får betala tillbaka delar av stödet om man upphör med odlingen. Och det blir svårt, säger Per-Anders Hansson.
Men så länge energiskogsodlingen pågår blir det en win-win-situation för klimatet. Räknar man per kilowattimme, om salixen eldas i ett värmeverk, kan man få en nettoinlagring av 9 gram kol, motsvarande 33 gram koldioxid, i marken. Skulle man i stället ha eldat med stenkol skulle man behöva förbränna 170 gram kol för att få ut samma mängd energi. Per hektar kan man binda ungefär 650 kilo kol, motsvarande 2,3 ton koldioxid, per år, om man odlar energiskog. Det motsvarar utsläppen från 1 000 liter bensin.
Särskilt positiv effekt får man om den mark som nu ligger i träda odlas upp med energiskog.
– Odlar man energiskog på mark som ligger i träda tränger man heller inte undan någon livsmedelsproduktion, säger Per-Anders Hansson.
Biomassan från energiskogen kan både användas som fast bränsle i värmeverk, men också konverteras till flytande form som fordonsbränsle. Och klimatnyttan blir stor i båda fallen.
Eftersom forskarna konstaterar att ländernas löften om utsläppsminskningar inför klimatmötet i Paris inte på länga vägar räcker för att komma till rätta med klimathotet är olika metoder för att få bort kolet ur atmosfären en viktig del av förhandlingarna. Sverige har höga ambitioner på klimatområdet och regeringen har lovat att vi ska bli den första välfärdsstaten i världen att nå nollutsläpp av växthusgaser. I den ekvationen finns landets skogar med, vilka i praktiken fungerar som en gigantisk dammsugare för koldioxid. Däremot räknar man inte in importen av varor som bidrar till ytterligare utsläpp i andra länder. Och om vi ska lyckas nå 2-gradersmålet för temperaturhöjningen så behöver vi få bort ännu mer av den utsläppta koldioxiden från atmosfären.
Förutom skogarnas klimatnytta handlar de vanliga lösningarna om att skilja ut koldioxiden i avgaserna och under stort tryck stoppa tillbaka den under marken. Det är både dyrt och tekniskt komplicerat. Och det är här som energiskogen kan bli en viktigare faktor.