Skitsnack!
Visst gör vi det alla: snackar SKIT. Men varför gör vi det och hur känns det att bli utsatt ? Kaktus har pratat med Cim Johnson, som varit med om skitsnack bakom ryggen i flera år.
Cim Johnson, Josefine Westerberg och Linda Bommelin.
Foto: Stina Olofsson
— Jag gestikulerade när jag pratade, förklarar Cim Johnson.
En kille började genast härma henne, och sedan dess har hon fått pikar för sin klädsel och sin stil och hon kunde få höra "jävla psycho" som ett eko i korridoren. Det kändes fånigt, ibland irriterande och ibland roande, berättar hon.
— Det finns ingen grund, de tycker bara inte att min personlighet är normal. I skolan är jag skitsnacks-kändis, säger Cim.
Snackar skit gör man om någon som gjort något man irriterar sig på, inte normalt hela tiden om en person, tycker hennes kompisar Linda Bommelin och Josefine Westerberg Kruse.
— Skitsnack är något man gör med sina kompisar, inte med vemsomhelst, säger Linda.
Skitsnack förvärrar på ett sätt som skvaller inte gör.
— Skvaller är att säga nästan som det är, typ "jag har hört att han är bög" - fast till hela skolan, säger Cim.
Josefine tycker att skvaller är värre än skitsnack.
— Mot skitsnack kan man försvara sig själv, det kan man inte mot skvaller. Då har det redan gått för långt, säger hon.
Skvaller är bara rykten som kan kännas värre om de inte är sanna. Om man får reda på ett rykte om sig själv kan man ändå inte säga till hela skolan att det inte är sant, menar Josefine.
Fast vissa människor är det okej att snacka skit om. Som kändisar, till exempel.
— Det är som skvaller, det går med i kändisskapet, säger Linda.
När man inte känner personen är det inte samma sak, tycker Cim.
— Alla fattar ju att jag inte känner Britney Spears om jag berättar att hon är gravid.
En person som snackar mycket skitsnack har dåligt självförtroende. Man snackar skit om andra för må bättre själv. Man kanske är svartsjuk, eller så är det någonting som fattas, tror Linda och Josefine.
— I vår klass vet vi att de som snackade skitsnack var de som hade problem hemma, säger Josefine.
Mest skit snackar man i högstadiet, tror alla tre.
— Fast även när man blir äldre är det nog vanligt med skitsnack, men då kan man inte säga det på samma sätt, för då är man ju vuxen, säger Cim.
Att snacka skit är det ett behov som alla har och en tillvaro utan skitsnack skulle vara omöjlig. Alla snackar skit, det finns ingen som inte gjort det, tror hon.
— Jag kan inte tänka mig en värld utan skitsnack. Den skulle vara bättre, men jag kan inte se den framför mig, säger Josefine.
Ingen kan svara på vad det är som gör skitsnack roligt.
— Det är bara ett stort intresse hos folk att trycka ned någon annan, säger Josefine.
— Men det leder ingen annanstans än att folk kan få fel uppfattning om en, säger Cim.
Så jobbar vi med nyheter