Var femte barn – och vuxen – har problem med läsning. Det vill Lotti Fred, projektledare för projektet Hitta Språket!, vara med och förändra.
– Under flera år har skolresultaten rasat och barnens läsförmåga blivit sämre. Forskare är eniga om att man behöver börja så tidigt som möjligt med språket för att undvika att barnen får problem i skolan. Så nu börjar vi på skötbordet, säger hon.
Lotti Fred arbetar för den ideella föreningen Kod-Knäckarna, som jobbar för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter. Tidigare har Kod-Knäckarna koncentrerat sig på den tidiga skolåldern, då barn lär sig läsa. Men Hitta Språket riktar in sig på barn mellan 0-5 år och sker i samarbete med Barnhälsovården i Uppsala.
20 000 dvd:er kommer att delas ut till familjer på barnavårdcentralerna. Varje dvd innehåller filmer med tips på hur man som förälder på bästa sätt hjälper sitt barn framåt beroende på barnets ålder. Allt från ramsor till lekar och högläsning – och hur man lyssnar på ett barn. Filmerna har tagits fram tillsammans med läsforskare och barnläkare.
– Det handlar om saker du kan göra i vardagen för att stimulera språkutvecklingen. Kanske bara en så enkel sak som att lägga ifrån sig spagettisleven i två minuter för att på riktigt svara på frågan som barnet har. Eller att ha barnet vänt mot dig i barnvagnen för att märka när barnet är intresserat av något. Det är de små samtalen som är mest stimulerande för barnen, och man måste låta barnet få tid att formulera sig, säger Lotti Fred.
Behöver man informera föräldrar om sådant?
– Ja, för många föräldrar har alldeles för mycket att göra i dag. Man jobbar mycket, familjen har en massa fritidsaktiviteter, hemmet ska vara tipptopp ... och då är det lätt att missa vad små barn verkligen behöver: nämligen att någon tar sig tid att kommunicera med dem.
Lotti Fred säger att hon inte heller tror att många föräldrar är medvetna om hur mycket de hänger över sina skärmar.
– I så fall skulle de lägga undan mobilen. Men det här är en känslig fråga, många hamnar i försvarsställning när ämnet kommer upp.
Projektet har tagits emot med öppna armar från Barnhälsovården. Barnhälsovårdsöverläkare Steven Lucas säger att det är ett så viktigt och intressant projekt att man kommer att ta in det i en forskningsstudie.
– Kommunikation är en så central del av barnens utveckling och det finns en hel del frågetecken kring hur förberedda barn är i dag när de börjar skolan.
Barn som sällan lyckas få sina föräldrars uppmärksamhet reagerar på det, säger Steven Lucas. Antingen svarar barnet med att göra allt mer uttalade kontaktförsök genom att bli högljudda eller göra provocerande saker. Eller tvärtom: de ger upp och blir mindre aktiva i sin kommunikation än de annars skulle varit.
– Men de allra flesta föräldrar och barn har ju ett bra samspel. Och historiskt sett har det ju aldrig varit så att föräldrar hela tiden riktar uppmärksamheten mot barnet, det skulle ju vara helt utmattande, säger Steven Lucas.
Däremot tycker han att föräldrar behöver bli mer medvetna om hur vi kommunicerar med våra barn, inte minst behöver många fundera igenom sina mobilvanor. Det han misstänker är att barn och föräldrar kan gå miste om anknytning och samspel om föräldrar en stor del av tiden är absorberade av annat.
– Är det så att vi läser och pratar mindre med varandra och i stället tittar på skärmar? Vi vet inte än hur våra nya elektroniska vanor påverkar barns språkförmåga.
Det kan inte vara så att vi bara är rädda för det nya?
– Jag tror att de flesta håller med om att det är ett nytt beteende som vi inte sett tidigare. Forskare är ense om att barns språk påverkas negativt av för lite samspel, och det är bra att föräldrar blir medvetna om det.