Skillnader mellan betyg och nationella provet

Betydligt fler elever i årskurs nio får betyget godkänd i matematik än de som har tillräckliga kunskaper på nationella provet i Uppsala kommun.Det stämmer till eftertanke, menar Birgitta Evebjörk, som arbetar med matematikutveckling på Uppsala kommun.

Uppsala2004-10-18 00:00
Bara 4,5 procent av Uppsalas elever uppnådde inte betyget godkänt i matematik år 2003. En betydligt större andel hade inte tillräckliga kunskaper på nationella provet. Störst är skillnaden på Björkvallsskolan där 98,4 procent gick ut nian med minst betyget godkänd i matematik, vilket var den högsta siffran i kommunen, men endast 76 procent hade tillräckliga kunskaper på det nationella provet samma år, vilket var den lägsta siffran i kommunen.
— Vi jobbar mycket intensivt i vår särskilda strukturgrupp med de elever som inte får godkänt på nationella provet, säger Björkvallsskolans rektor Leif Ericsson.

Inte avgörande för betyget
Nationella provet är heller inte avgörande för vilket betyg eleverna ska få.
— Provsituationen är till exempel mycket obehaglig för många. Sedan vore det hemskt om ett enda prov avgjorde betyget efter nio års undervisning, säger han.
På de allra flesta skolor i kommunen är tendensen densamma som på Björkvallsskolan, även om skillnaden inte är lika stor. En av de två skolor som skiljer sig är Tunabergsskolan.
— Vi använder nationella proven för att se vilken kravnivån ska vara, och vi väger också nationella provet tyngre än andra prov. Men det är inte helt avgörande för betyget, säger Göran Paulsson, rektor på Tunabergsskolan.

Kritiska lärare
Differensen mellan nationella prov och betyg har uppmärksammats av Uppsala kommun.
— Gymnasielärarna har varit kritiska mot att eleverna kan för lite trots att de fått godkänt betyg, och den kritiken är befogad, säger Birgitta Evebjörk, som arbetar särskilt med utveckling av matematikämnet för Uppsala kommuns räkning.
Enligt henne bör man se det nationella proven som ett av styrdokumenten som bestämmer hur matematikundervisningen ska utformas.
— Kanske är det inte riktigt så på skolorna, tror Birgitta Evebjörk.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!