Skillnader i hur hedersrelaterat våld hanteras

Flickans bröder, som är runt 20 år gamla, ska ha utsatt henne för hot och våld under minst ett års tid fram tills att de greps förra veckan. Motivet ska vara att försöka kontrollera flickans beteende som de anser faller utanför familjens normer och att förhindra att hon träffar killar. Den yngre brodern sitter nu häktad misstänkt för grov fridskränkning, medan den äldre brodern är släppt men fortsatt misstänkt för misshandel och olaga hot. Flickan har omhändertagits av socialtjänsten enligt lagen om vård av unga.
Varje år utreds ungefär fem-sex ärenden som misstänkts vara hedersrelaterade vid Uppsalapolisen.
- Det är de som är kända som hedersrelaterade, men det kan förstås finnas ärenden där det aldrig kommer fram att det är det som ligger bakom, säger Göran Pettersson, chef för familjevåldsenheten.

Det var ett par år sedan sist och i början av nästa år hoppas man starta en längre utbildning för personalen i yttre tjänst. Enligt honom har kompetensen om hedersrelaterade brott har ökat avsevärt på senare år. Patrullerna ska alltid ha en lista med sig med sig de kan ta fram om de misstänker hedersvåld för att kunna göra rätt dokumentation direkt på plats.
- Det kan vara sådant som att man klipper bort hårtussar på henne eller klipper bort flickan från familjefotografier eller städer bort hennes kläder eller tillhörigheter för att markera att hon inte uppfört sig som man ska.
Misstänker man hedersrelaterade brott ska man aldrig använda en vän eller familjemedlem om tolk behövs, utan begära en oberoende tolk. Hot- och riskbilden mot den utsatte bedöms också annorlunda.
- Här är det inte bara den misstänkte som kan utöva hot eller press, utan kanske hela släkten, säger Göran Pettersson.
Därför är det viktigt att tillräckligt skydd för den utsatte begärs. Kontakten med socialtjänsten är tät för att hjälpa brottsoffren.

Under 2009 införs en nationell strategi för polisen som ska garantera att den som utsatts för hedersrelaterade brott får likvärdig hjälp i hela landet. Rikspolisstyrelsen ska följa upp och se till att man utbildar och följer riktlinjerna.
- Det handlar om det ska finnas kunskap och tillgång till verktyg. I stora delar fungerar det ganska bra, men det är för stora skillnader mellan hur olika patruller och myndigheter i landet jobbar, säger Leif O Johansson på länskriminalpolisen i Stockholm som är med och arbetar fram riktlinjerna.
Han påpekar att polisen måste skapa gott samarbete med ideella organisationer och andra myndigheter för att kunna närma sig slutna grupper. I utredningarna måste man också visa lyhördhet eftersom det kan vara svårt att få fram information om vad som hänt.
- Att alla vet men ingen vill prata är vanligt. Men i alla sammanhang finns goda krafter, någon som inte accepterar det och ska vi ha information är det dem vi ska leta efter, säger Leif O Johansson.

Skillnader i hur hedersrelaterat våld hanteras

Uppsalapolisen utreder just nu misstänkt hedersrelaterat våld där en tonårsflicka ska ha utsatts för våld och hot av sina bröder. Nästa år inför polisen nationella riktlinjer eftersom det finns stora skillnader i hur man jobbar med hedersrelaterade brott på olika håll i landet.