Skilda åsikter i hätsk livsmedelsdebatt
Det rasar en hätsk debatt om Livsmedelsverkets kostråd, i synnerhet om att minska på det mättade fettet, som smör. Debatten är hysterisk och otäck och skapar stor förvirring hos allmänheten, menar vissa experter. Andra vädrar morgonluft och hoppas på förändring.
Foto: Hasse Holmberg /Scanpix
Samma dag artikeln publicerades lanserade Karolinska institutet med stöd av Hjärt- lungfonden det webbaserade utbildningspaketet Sundkurs.se, för sjukvårdspersonal och allmänhet. På hemsidan kan man läsa att mättade fetter stjälper, omättade hjälper.
Så vad ska man tro? Är det ok att göra gräddsåser eller ha smör på smörgåsen?
- Stor förvirring råder hos allmänheten. Det märks inte minst på den enorma efterfrågan på utbildning vi möter. Därför lanserar vi nu Sund kurs på nätet, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Institutionen för medicin på Karolinska institutet, som utformat programmet.
Frågan berör svenska folket starkt. På ett stort antal hemsidor och bloggar debatteras fettfrågan, ofta i skarpa ordalag. "Konsumenter i samverkan" är till exempel en organisation som kallar Livsmedelsverkets agerande för "diktatoriskt". På andra sidor jämförs kostråden med religion.
- Jag tycker tonläget ibland är otäckt. Bakom de många som har åsikter står en liten, högljudd grupp skeptiker som har hela världen emot sig. Kostråden är snarlika i Norden, USA, England och så vidare, men debatten finns bara i Sverige, säger Ulf Boman, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.
När SVT:s Rapport häromveckan sände ett inslag om riskerna med mättat fett översköljdes redaktionen av en unik våg av tittarreaktioner. Över 300 mejl kom och 40 anmälningar gjordes av inslaget till Granskningsnämnden. Mai-Lis Hellénius på Karolinska institutet har funderat mycket på varför debatten uppstått och varför tonläget är så uppskruvat.
- Jag tycker att debatten är otrevlig. Min förklaring är att mat är så känslomässigt laddat och har starka kopplingar till kulturer, traditioner och personliga vanor.
Hon tycker att kostråden, som hon påpekar är generella och måste anpassas för specifika personer, fungerar bra och pekar på att fettkonsumtionen hos svenska folket gått ned de senaste årtiondena. Men i en färsk rapport från Folkhälsoinstitutet kan man se ett trendbrott i vissa delar av landet. Det är illavarslande, menar hon, och ett tecken på att debatten som rasat i ett par år nu påverkar vårt val av mat.
- Får det här genomslag kommer vi att hoppa tillbaka till 60-talet. Det vore mycket illa, säger Mai-Lis Hellénius.
Uppsalabon Karl Arfors, professor emeritus i mikrocirkulation, har skrivit under debattartikeln i Dagens Medicin. Enligt honom har Livsmedelsverket och dess försvarare livsmedelsindustrin i ryggen.
- Kostråden är det största lurendrejeri världen utsatts för, säger han.
Att debatten bara rasar i Sverige beror helt enkelt på att Sverige är först ut med kritiken, men fler kommer att följa efter, tror han, som också går till hårt angrepp mot dem han kallar "kostprofessorer", som Mai-Lis Hellénius.
- De kan inget om fysiologi och mikrobiolog och förstår därför inte varför folk blir tjocka och sjuka, säger han.
Så jobbar vi med nyheter