19-åringen, som ligger vid staketet, blir här knivhuggen av personen i vit jacka.
Klockan 18.37 den 19 oktober i fjol får SOS in ett larmsamtal. "Jag blöder, någon har knivhuggit mig", säger en mansröst. I bakgrunden hörs en annan man: "Han blöder jättemycket".
Den knivskurne mannen kommer in i samtalet igen: "Jag blöder skitmycket, skicka en ambulans innan jag fucking dör". Sedan hörs en kvinna: "Jag tror han svimmar, han kan inte prata".
Den knivskurne mannen, en 19-årig Uppsalabo, har blivit attackerad utomhus vid Bruno Liljeforsgatan i Gränby. I en uppgörelse mellan kriminella ger sig nio personer på 19-åringen som fälls till marken varefter blir han slagen, sparkad och knivhuggen 14 gånger.
Nio personer deltog i våldet mot 19-åringen i Gränby. Här är några av dem på väg mot brottsplatsen.
Efter dådet rusar gärningsmännen iväg. Vid tumultartade våldsbrott är det ofta svårt att identifiera vilka som varit på platsen och reda ut vem som gjort vad. Men i det här ärendet har polisen ett trumfkort i form av bevakningskameror som man satt upp i Gränby två år tidigare. Under utredningen kommer bilderna att få en avgörande betydelse.
Bevakningskameror minskar fordonsbrott, egendomsbrott och narkotikabrott men inte våld och ordningsstörningar. Det visar en stor forskningsgenomgång.
Redan i det akuta skedet, när polisbilarna ilar mot brottsplatsen, kommer kamerorna till användning. Polisen kan nämligen koppla upp sig mot dessa i realtid och ledningscentralen konstaterar snabbt att hela händelsen vid Bruno Liljeforsgatan finns på film.
Tack vare bilderna kan ledningscentralen meddela de utsända patrullerna att gärningsmännen flyr mot Gränbyparken och signalementen skickas ut. För att hjälpa till med spårningen sänder polisen även upp en drönare som skannar av området och överför bilder till drönaroperatören på marken.
Genom att spola filmerna baklänges kunde bildanalytikern se hur gärningsmännen rörde sig på väg till brottsplatsen.
I utredningen av Gränbydådet fanns inledningsvis inga säkra uppgifter om vilka som var inblandade. Under kvällen startade traditionellt polisarbete som vittnesförhör och hundspårning. Men även en relativt ny funktion kopplades in i form av en polisanställd bildanalytiker som kom att spela en viktig roll i arbetet.
Bara minuter efter larmet var de första polispatrullerna på plats vid Bruno Liljeforsgatan i Gränby.
Det fanns filmer från ett tiotal kameror i Gränby och bildanalytikern hade nu ett gediget arbete framför sig.
– Jag ville få en helhetsbild av området och började med att skanna igenom alla kameror för en tidsperiod av ungefär tolv timmar före brottet. I vanliga fall brukar jag skanna av ett dygn bakåt i tiden men det här var en mer begränsad händelse så tolv timmar räckte, säger bildanalytikern som vill vara anonym.
Enligt polisen bär personen på en kniv som användes vid dådet.
Kamerorna täcker en stor yta av Gränby och genom att spola filmerna baklänges kunde analytikern se de inblandades väg till brottsplatsen. Det framkom då att 19-åringen hade mött en av de åtalade vid Lidl en kort tid innan han blev knivhuggen.
Åklagarens teori är att den åtalade mannen fungerade som lockfågel och stämde träff med 19-åringen vid Lidl för att därefter ringa dit personer som senare utförde knivdådet.
En man med mönstrade byxor var en av dem som polisen bland annat med hjälp av kamerabilderna lyckades identifiera.
Bilderna var till hjälp även i sökandet efter andra gärningsmän. En av dem bar mönstrade byxor. Poliser som brukar arbeta i Gränby kunde utifrån bilderna identifiera mannen och vid en husrannsakan i hans bostad hittades byxor som stämde överens med de som syns på bilderna. Han har erkänt att han var med och misshandlade 19-åringen.
Utifrån kamerabilderna såg polisens analytiker att en av de åtalade lämnade en viss fastighet när han gick till brottsplatsen. I fastigheten bodde den nu åtalade personen vilket bidrog till identifieringen.
När filmerna spolades baklänges kom polisen fram till att en av gärningsmännen hoppat ut från en balkong vid en lägenhet på bottenplanet. Därifrån gick han till brottsplatsen och misshandlade 19-åringen.
I lägenheten med balkongen bodde en 31-årig man. Men han sa i förhör att han var oskyldig och att han inte varit i sin bostad under kvällen. Enligt 31-åringen hade dock hans fru sett någon främmande på balkongen och troligen var det han som syntes på bilderna, menade han.
31-åringen till vänster som han var klädd en timme innan misshandeln. Polisen får inte filma in genom fönster och det har därför maskats med en grå ruta. Mannen till höger har inget med brottet att göra.
Men analytikern tog fram bilder som visade att 31-åringen en timme innan dådet gått in genom porten i flerfamiljshuset där han bor. Han bar då en viss typ av byxor. Via kameror på baksidan stod det klart att han inte gått ut genom porten på andra sidan utan fanns kvar i fastigheten tills någon lämnade lägenhetens balkong.
Under kvällen för brottet besökte poliserna en rad adresser för att höra vittnen och identifiera gärningsmännen.
Personen som hoppade ut från balkongen hade på sig en annan jacka än den 31-åringen haft när han gick in i huset. Men bilderna visade att både 31-åringen och den som hoppade ut från balkongen bar samma typ av byxor vilket ytterligare pekade på att det rörde sig om samma person. Uppgifterna bidrog till att 31-åringen åtalades.
Till höger en 31-åring med känd identitet. Bilden till vänster är från misshandeln då gärningsmannen bär liknande byxor som på den högra bilden. Bilderna har använts för att identifiera en av de åtalade.
En av de viktigaste personerna var en man i vit jacka som var med och knivhögg 19-åringen. En områdespolis kände igen honom på filmen och enligt utredningen rör det sig om en 22-årig man som knutits till dådet även med telefonspårning.
Mannen med den vita jackan misstänks ha knivhuggit 19-åringen som hämnd för att han tidigare knivskurits av 19-åringen.
Han är dock inte åtalad vilket beror på att det inte gått att få tag på honom. 22-åringen är internationellt efterlyst och kontokortsuppgifter visar att han troligen befinner sig utomlands i sitt hemland.
Åklagaren misstänker att den här 22-åringen var med och knivhögg 19-åringen. 22-åringen är häktad i sin utevaro och internationellt efterlyst.
I ärendet kvarstår frågan varför 19-åringen utsattes den där oktoberkvällen i fjol. 22-åringen, som misstänks ha deltagit i knivskärningen, har enligt en utredning själv blivit knivhuggen av 19-åringen vid ett tidigare tillfälle. Brottet kan med andra ord ha varit en hämndaktion men motivet är oklart.
Analytikern beräknar att han lagt ner ungefär en veckas arbete enbart på att skanna av alla kamerabilder och sortera bort sekvenser som varit ointressanta för brottsutredningen.
Uppsalapolisen har satt upp bevakningskameror i bland annat Gränby, Gottsunda och Sävja.
För att ge polis och åklagare en sammanhängande bild av hur offret och de misstänkta rört sig har bildanalytikern klippt ihop en film som klarlägger händelseförloppet.
– Dessutom har jag gjort separata filmer för var och en av de inblandade som visar deras rörelsemönster. Det har jag kombinerat med kartor som visar exakt var de gått, säger analytikern.
Kammaråklagare Erika Westerstrand uppger att bevakningskamerorna spelat en avgörande roll för utredningen.
En man med mönstrade byxor är inringad på bilden. Under en husrannsakan hos en 22-årig Uppsalabo hittades liknande byxor och mannen har erkänt misshandeln.
– Utan kamerabilderna tror jag inte att jag hade kunnat väcka åtal mot någon av de inblandade. Bilderna har hjälpt till att identifiera gärningsmännen och dessutom ser man exakt vem som gjorde vad. Bilderna har även förhindrat att oskyldiga skulle utpekas, säger Erika Westerstrand.
Tre personer åtalades medan merparten av de nio inblandade inte gått att identifiera. Under rättegången, som pågick i början av mars, hade filmerna stor betydelse för att visa rätten vad som utspelade sig under brottskvällen. Domen väntas nästa vecka.
En man med en särskild text på jackan är en av dem som enligt åklagaren knutits till brottet.
Bildanalytikern betecknar arbetet med knivdådet i Gränby som förhållandevis enkelt eftersom det gällde ett sammanhängande skeende i ett område med utbredd kameratäckning.
– Andra utredningar kan vara betydligt mer tidskrävande. Det kan till exempel handla om att granska alla bilar som åkt genom en korsning under loppet av flera timmar. I vissa ärenden får jag gå igenom filmer gång på gång eftersom olika personer ger olika uppgifter. Rör det sig om platser med få kameror ser jag dessutom bara begränsade delar och får lägga pussel.
"Bevakningskamerorna ökar polisens effektivitet och är därmed en bra affär för skattebetalarna", menar Omid Farhand vid Uppsalapolisen.
Kriminalinspektör Omid Farhand är chef vid den enhet inom polisregion Mitt där bildanalytikern i Gränbyärendet arbetar. Enheten har haft tillgång till bildanalytiker i två år och Omid Farhand ser kompetensen som nödvändig för att fler gärningsmän ska lagföras.
– Polisen arbetar alltmer med bilder och de kan komma från bland annat bevakningskameror, polisens kroppsburna kameror, UAS (drönare) eller privatpersoners mobiler. Bilderna är ofta ovärderliga för brottsuppklarningen, säger Omid Farhand.
Här utanför en fastighet vid Bruno Liljeforsgatan skedde knivskärningen den 19 oktober, berättar kriminalinspektör Omid Farhand. Händelsen filmades av polisens kameror.
Han menar att användningen av inte minst bevakningskameror ligger i allmänhetens intresse.
– Men hjälp av bilderna kan utredningstiden ofta kortas ner så det blir fler utredare till andra brott. Genom kamerorna kan man säga att vi är på plats när brottet händer och det blir lättare att lagföra rätt personer.
I Uppsala har polisen för närvarande bevakningskameror i Gottsunda, Gränby, Sävja och Storvreta. Man planerar att sätta upp fler kameror, bland annat i centrala Uppsala, men exakt var vill polisen inte berätta.
Sedan 2020 använder Uppsalapolisen allt oftare även kameraförsedda drönare.
– UAS (drönare) kan vara på plats på nolltid till en bråkdel av vad det kostar att få dit en helikopter, framhåller Omid Farhand.
Uppsalapolisen använder ibland drönare vid brottshändelser. Drönare kan komma till platsen betydligt snabbare och billigare än helikoptrar.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har gått igenom 80 studier av bevakningskameror. Slutsatsen är att kamerorna minskar fordonsbrott, egendomsbrott och narkotikabrott, men inte våld och ordningsstörningar.
Den personliga integriteten är alltid en delikat fråga när polisen handhar bilder.
– All bildhantering inom polisen är strikt reglerad och i alla sammanhang är det bara ett fåtal behöriga som kan komma åt materialet, säger Omid Farhand.