Hur hög hyra bör de betala som bor på slott, herrgårdar och andra större lantegendomar? Det är kärnfrågan i ett rättsfall kring Sandbro säteri nära Björklinge, ett par mil norr om Uppsala.
Säteriets ägare, som inte vill figurera i UNT, hade i sin självdeklaration tagit upp 137 000 kronor som förmånsvärde för sin bostad. Det innebär att ägaren hade angett 137 000 kronor som en skälig årshyra att ta upp till beskattning.
Men Skatteverket höjde beloppet till 432 000 kronor.
Att mannen ska betala skatt för att bo i en fastighet som han själv äger beror på att egendomen är en del av hans företag vilket ger möjligheter att dra av på skatten för reparationsutgifter och annat.
Säteriets ägare och hans hustru disponerar de cirka 600 kvadratmeter som bostadens yta omfattar men har uppgett att de endast brukar använda cirka 200 kvadratmeter.
Skatteverket menar att värderingen ska ske utan hänsyn till om ytorna används eller inte och att det är dispositionsrätten som avgör hyresnivån.
Problemet med hyressättningen för den här typen av mycket stora bostäder är att det knappast finns någon hyresmarknad att jämföra med.
Säteriägaren har hänvisat till en prejudicerande dom från 1983 där en person som bodde på ett slott beskattades för en bostadsförmån på 85 000 kronor i dagens penningvärde.
Men i sin beräkning jämför Skatteverket istället med hyrorna hos de allmännyttiga bostadsföretagen. På så sätt har man kommit fram till att förmånsvärdet för ett års boende på Sandbro säteri är 432 000 kronor.
Säteriägaren har överklagat upptaxeringen till förvaltningsrätten som inte tycker att det belopp Skatteverket kommit fram till är för högt.
Men säteriägarens juridiska ombud Urban Rydin är kritisk.
– Skatteverket har gjort en skandalöst stor höjning av det förmånsvärde som säteriets ägare hade yrkat. Det går inte att beräkna hyror med schabloner på det här sättet. Lagstiftaren har ambitionen att dessa kulturbyggnader ska bevaras, något som motverkas av domen. Frågan är principiellt viktig och vi kommer att överklaga så långt det går, säger han.
Urban Rydin menar att det förmånsvärde på 137 000 kronor som ägaren deklarerat kunde vara rimligt.
– Jordbruksrörelsen vid Sandbro säteri ger inte särskilt stor avkastning och det är tveksamt om ägaren kan bo kvar om Skatteverkets beslut står sig i högre instanser, säger han.
Urban Rydin uppskattar att bortåt 2 000 personer bosatta på större egendomar runt om i landet kan beröras om förmånsvärdena justeras uppåt.