Skatteplanering gav miljoner

Som UNT kunde berättapå fredagen har Skatteverket beslutat om upptaxering för flera uppländska företagare som har skatteplanerat genom att ta lån ur egna utlandsregistrerade företag. En av dem som nu krävs på flera miljoner kronor i restskatt är Leif Bonér, tidigare ägare till konferensanläggningen Krägga Herrgård i Bålsta i Uppsala län.
2004 sålde Leif Bonér herrgårdsbolaget till ett nybildat bolag med säte i Luxem­burg, Censor SA, där Leif Bonér ägde samtliga aktier.­
Vinster i Krägga Herrgård AB har lämnats som utdelning till Luxemburg­bolaget som sedan har lånat­ ut pengar till Leif Bonér utan säkerhet. Han har fram till Skatte­verkets revision­ varken­ betalat ränta­ eller amortering på lånen. I stället­ har lånen ökat i takt med räntan.

Skatteverket anser att han med upplägget försökt undgå inkomstskatt och har upptaxerat honom med 7,1 miljoner kronor för taxerings­åren 2005-2008 samt skattetillägg om 40 procent av skattebeloppen för åren 2005-2007, alltså under­ den tid som Leif Bonér suttit som ledamot i fullmäktige.
Beslutet överklagades till förvaltningsrätten i Uppsala som nu har avslagit huvuddelen av överklagandet.
Totalt medför upptaxeringen en restskatt på drygt fyra miljoner kronor som om domen inte överklagas måste betalas i slutet av maj.
Han sålde Krägga Herrgård till Tammsvik Konferens & Herrgård 2008 och har i dag inget med konferens­anläggningen att göra. Förra året emigrerade Bonér till ön Phuket i Thailand och lämnade då partiet samt sina politiska uppdrag. Han är pensionerad och driver nu bostadsuthyrning i egen regi på Phuket. Han uppger att lånen återbetalades 2008.
- Jag har överklagat domen. En av nämnde­männen var jävig. I övrigt kan jag inte ge några kommentarer, säger Leif Bonér när UNT får kontakt med honom per telefon i Thailand.

Leif Bonérs skattejurist Bengt Henriksson på Grant Thornton skriver i ett mejl till UNT att Leif Bonérs lån inte strider mot civilrätts­liga eller skatterättsliga bestämmelser i Sverige eller Luxemburg.
"Vad tvisten gäller är om lånen, som således var tillåtna i båda länderna, kan ses som utdelning. Vi delar inte Skatteverkets eller förvaltningsrättens uppfattning", skriver Bengt Henriksson.