En företagare som tjänat stora pengar på att ta emot ensamkommande flyktingbarn köpte en stor villa i Uppsala 2016. Enligt en färsk dom från tingsrätten lät han flyktingbolaget stå för 10 miljoner av köpeskillingen, trots att han köpte villan som privatperson.
Domstolen hävdar att betalningen gjordes med pengar som mannen tog ut från flyktingbolaget utan att ha skattat för dem. Om allt gått rätt till skulle han ha betalat inkomstskatt på beloppet han tog ut ur bolaget för att köpa villan, anser rätten.
Uppsalaföretagarens flyktingbolag gick till en början bra och under toppåret 2016 flöt det in 52 miljoner från kommunerna för mottagandet av ensamkommande. Men enligt domstolen fuskade företagaren med skatten i bolaget på ett sätt som var "planerat och systematiskt" och han döms nu till fyra års fängelse för grovt skattebrott.
Domen omfattar även en annan man, en person som var delägare i flyktingbolaget. Han påstås också ha skattefuskat i bolaget och får fängelse i drygt ett år för bland annat grovt skattebrott. Att delägaren får en lindrigare påföljd än företagaren med lyxvillan beror på att delägaren redan sitter i fängelse på nära 4,5 år, för försök till grovt narkotikabrott. Enligt polisutredningen har delägarens knarkhantering kopplingar till gängledaren Rawa Majid.
Förutom fängelse får båda männen näringsförbud i sju år och ska dessutom betala straffskatt på miljonbelopp. De två männen förnekar brott.
Ytterligare en ansvarig i flyktingbolaget har fällts för grov brottslighet. Det handlar om en Uppsalabo som hade titeln verksamhetschef.
Kort efter sitt engagemang i bolaget dömdes han till 3,5 års fängelse för att ha rånat fyra butiker i Uppsala under 2018 och 2019.
Bolaget gick i konkurs 2018 med ett underskott på 22 miljoner kronor. Bolaget hade blomstrat i samband med den stora tillströmningen av flyktingar 2015.
Under inledningen av flyktingvågen betalade Uppsala kommun cirka en miljon kronor per år till företag som tillhandahöll boende åt ensamkommande. Företagen hade goda möjligheter att tjäna mycket pengar på kort tid.
UNT har i en rad artiklar rapporterat om att branschen lockade till sig kriminella Uppsalabor. Flera av dessa bolag har upptaxerats efter anklagelser om skattefusk. 2016 blev det svårare för flyktingar att komma till Sverige och i samband med det sänkte kommunerna sina ersättningar till bolagen. Det ledde till att luften gick ur branschen och en stor del av de bolag som tagit emot flyktingar slogs ut.